Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktkonstens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Den moderna fäktsporten omfattar
florettfäktning och v ä r j f ä k
t-n i n g, där endast stötar med spetsen
räknas, samt sabelfäktning, i
vilken både stötar och hugg
förekomma.
Florettfäktningen (fr. escrime au fleuret,
it. scherma di jioretto, ty. Florettfechten,
eng. foil-fencing) är grundläggande för
fäktning med de båda andra vapnen. Floretten
kan därför kallas skolvapen i motsats till
värjan, som är stridsvapen. Träffytan för
giltiga stötar är vid florettfäktning
begränsad till bålen, varjämte vissa bestämmelser
finnas för hur samtidig stöt på båda
fäk-tarna skall bedömas.
I värjfäktning (fr. escrime à Vépée, it.
scherma di spada, ty. Degenjechten, eng.
épée-fencing eller sword-fencing) ingår hela
kroppen med mask och skor i den giltiga
träffytan, och samtidig stöt räknas som
nederlag för båda.
I sabelfäktning (fr. escrime au sabre, it.
scherma di sciabola, ty. Säbelfechten, eng.
sabre-fencing) omfattar den giltiga träffytan
hela kroppen ovanför höftlederna, och
samtidig stöt bedömes som i florettfäktning.
Utom fäktning med florett, värja och
sabel förekommer inom den militära
idrotten fäktning med gevär och
bajonett (-^Bajonettfäktning) samt
på en del håll särskilt i Italien och
Spanien ->dolkfäktning.
Bland primitiva folk liksom även i
Japan och Frankrike förekommer
slutligen ett slags fäktning med käppar
(^-Käppfäktning).
INNEHALL.
Sp.
Fäktkonstens historia ........ 505
Den italienska skolan ...... 512
Den spanska skolan ........ 520
Den franska skolan ........ 521
Den italienska skolan efter
1630 ...................... 529
Fäktningen i Tyskland och
England .................. 531
Den moderna sabelfäkt-
ningen .................... 535
Fäktningen i Norden ......536
Fäktsportens nuvarande
utbredning .................. 542
Fäktningens teknik .......... 543
Begreppsförklaringar ...... 543
Översikt av rörelseförrådet 545
Florettfäktning ............. 550
Värjfäktning ............... 553
Sabelfäktning .............. 555
Sp.
Taktiska råd och anvisningar 561
Florettävlingen ............. 563
Värj tävlingen .............. 565
Sabeltävlingen .............. 566
Tävlingsregler ................ 567
Bedömning ................. 569
Träning ....................... 569
Träningsgymnastik ......... 573
Fäktningens värde som
kroppsövning ...................... 575
Tävlingsstatistik .............. 577
Olympiska Spelen .......... 577
Europa- och
världsmästerskapen .................... 584
Nordiska mästerskapen ____589
Svenska mästerskapen ____592
Sveriges landskamper ...... 593
Litteraturanvisningar ........ 595
Se även uppslagsorden Bajonettfäktning, Dolkfäktning, Duell och Käppfäktning samt
Fäktarmärke och Fäktförbund.
FÄKTKONSTENS HISTORIA.
Fäktningen är en av de
»ursprungliga idrotterna», betingad av kampen
för tillvaron. För att freda sig mot de
med naturliga försvars- och
anfallsmedel ofta betydligt bättre utrustade
djuren måste människan skaffa sig
någon form av vapen, som hon också fick
användning för i strid mot andra
människor. Så uppstod den första
primitiva fäktningen, vars ursprung således
kan ledas tillbaka till de primitiva
skedena av människans utveckling.
506 564
Människans sannolikt äldsta vapen
var trädgrenen, vilken hon använde
såsom klubba att slå med och sedan
spetsade för att stöta med. Slaget =
hugget var också den första och länge
enda fäktrörelsen. Det första försöket
till försvar bestod i att vika undan för
motståndarens hugg eller att med
något föremål söka avvärja det, och så
uppkom skölden, följd till en början
av hjälmen och sedan av andra
rustningsdelar till skydd för kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
