Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens teknik - Sabelfäktning - Taktiska råd och anvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Bild 59. Svänghugg mot ryggsidan lågt. T. v.
Mellanställning. Eggen nedåt-bakåt (från
slutställning på bild 58 föres handen rakt
bakåt till vänstra nyckelbenet). — T. h.
Slutställning. Eggen uppåt och något åt höger
(från föreg, ställning föres handen
nedåt-framåt-uppåt).
Såväl mötande som konterparader
utföras med stel handled med undantag
av lågters och lågkvart samt särskilt
dessa lägens konterparader, vilka
huvudsakligen utföras genom rörelse i
handleden.
Bild 60. Svänghugg mot framsidan lågt. —
Slutställning. Eggen åt vänster och något
uppåt (under överlivets kraftiga vridning åt
höger föres klingan från mellanställningen,
bild 56, bakåt-utåt-nedåt för att sedan träffa
nedre delen av motståndarens framsida med
ett snett nedifrån höger uppstigande hugg).
De för sabelfäktningen
karakteristiska paraderna äro prim, högprim och
sekund. Det är för att underlätta
användandet av dessa, som den för sabeln
speciella fattningen om kaveln (se sp.
555, bild 47) till stor del uppkommit.
TAKTISKA RAD OCH ANVISNINGAR.
Hur man studerar motståndaren före
matchen.
Ett studium av den allmänna
karaktären av motståndarens fäktning
innefattar också ett studium av hur denne
är till sin natur: häftig, otålig och
nervös eller lugn, avvaktande och
beräknande. Studiet av motståndarens teknik
innebär en undersökning av om han
har någon favoritrörelse och, om så är
fallet, från vilket utgångsläge han gör
den, eller om han över huvud taget har
någon svag punkt.
Med ledning av bedömandet av den
allmänna karaktären av motståndarens
fäktning gör man sedan upp en plan i
stort för matchen och efter bedömandet
av hans teknik med vilka medel (=
rörelser) han skall betvingas.
Ett utomordentligt exempel på en dylik
analys före en match kan anföras från
finalen på florett vid OS 1928 i Amsterdam.
Den ypperlige tyske fäktaren Casmir hade
med 5—3 slagit Frankrikes »hors classe»
Gaudin, som dittills lett hela tävlingen.
Tysken var hyperfarlig, Frankrikes ära stod på
spel. Under matchen såg man en fäktare,
som med den mest spända uppmärksamhet
följde alla dess faser. Det var Frankrikes
sista hopp: den lika intelligente som erfarne
Cattiau. Efter matchen satt han för sig själv
och avvisade varje försök till samtal. När
sedan matchen mellan honom och Casmir
ropades upp, reste han sig, fullkomligt lugn och
beslutsam, och sade till de omkringstående:
»Jag har upptäckt en lucka i hans försvar;
jag skall slå honom med 5—0». — Han utförde
bragden och slog Casmir med 5—0!
Hur man studerar motståndaren under
matchen.
Man bör alltid börja sin match med
att granska motståndaren sålunda: Hur
är hans gardställning, är den mycket
hög med stort avstånd mellan fötterna
och följaktligen mindre rörlig eller låg
och samlad, d. v. s. mycket rörlig, hur
är hans allmänna kroppsbyggnad, vad
kan man utläsa ur handens läge och
562 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
