- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
731-732

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Golf - Golfspelets historia, av fil. lic. Georg Svensson - Golf i Norden, av bokförläggare Gunnar Tisell - Golfbanan, av direktör Rafael Sundblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOLFFÖRBUND

en bana vid Bogstadvannet. Utom denna,
som numera utbyggts till 18 hål, finnas
några 9-håls banor. G. T-l.

GOLFBANAN.

Ur konstruktiv synpunkt har golfbanan
genomgått en utveckling från ren
naturbana till veritabel konstprodukt, för att
därefter återgå till vad man kan kalla
förädlad naturprodukt. Tidens lösen
inom golfbanebyggandet är återgång till
naturen.

I äldre tider tillkom en golfbana antagligen
på det sättet, att man tog reda på en
strandremsa eller en betesmark, som lämpade sig för
spel. Där utlades så. många spelbanor som
utrymmet medgav, några hål grävdes i
marken, och startplatser bestämdes.

Utrustningen, d. v. s. klubbor och bollar, var
säkerligen av lika primitiv beskaffenhet. Men
med det växande intresset för spelet följde en
naturlig växelverkan mellan
yrkesskickligheten hos klubbmakaren och spelskickligheten
hos spelaren. Bättre klubbor — bättre spel. 1
samma tempo växte också kraven på banornas
utformning och underhåll, och därmed
uppstod så småningom en ny kategori av
yrkesutövare, golfbanekonstruktörerna.

I mitten av 1800-talet blev Old Tom
Morris (1821—1908) ofta anlitad som konsulterande
på området under den tid han var greenkeeper
i Prestwick (1851—65). En mera utpräglad och
vida berömd banbyggare var Willie Park
j : r (1864—1925), som utlade och byggde ett
stort antal banor i England och U. S. A.

För ungefär 30 år sedan började en
skotsk läkare, A. Mackenzie,
intressera sig för golfbanor, och han har visat,
att man kan bygga en golfbana utan att
våldföra sig på naturen. Han övergav
sitt yrke för att bli golfarkitekt, och av
honom konstruerade banor finnas nu i
alla världsdelar. Han och hans
medarbetare H. S. Colt, C. H. Alison och T.
Simpson äro f. n. de dominerande bland
golfbanebyggarna. Mottot i deras verksamhet
har varit, att en golfspelare skall erfara
en tredubbel rekreation i spelet, nämligen
för ögat, hjärnan och musklerna.

Golfbanans konstruktion.

En golfbana omfattar 18 spelbanor eller
hål, som de vanligen kallas, utlagda i
följd. Varje hål har sin egen utslagsplats
(eng. tee) och inslagsplats (eng. green),

på vilken det med en flagga markerade
hålet1 befinner sig. Detta hål består av
en i marken nedsänkt metallcylinder med
10,8 cm diameter.

Utslagsplatsen, själva startpunkten för
spelet, är en gräsplan om 20 till 300 kvm.
Området mellan utslagsplatsen och målet
består av spelbanan och eventuella
hinder. Spelbanan är delvis jämn och
väl-klippt (eng. fairway) och delvis beväxt
med högt gräs, buskar o. d. (eng. rough).
Hindren äro i regel sandgropar, s. k.
bunkers, vatten eller vägar.

Inslagsplatsen skall vara ytterst
välvårdad, fint klippt och jämn, dock gärna
något vågig.

Man skiljer mellan långa och korta
hål. Skillnaden består däri, att på ett
långt hål vägarna till greenen äro flera,
medan det till ett kort hål sällan finns
mer än en korrekt linje.

Hålens längder variera vanl. mellan 100
och 550 m. Den sammanlagda spellängden
anses numera ej böra understiga 5 400 m
eller överskrida 6200 m.

Med hänsyn till det antal slag, som
erfordras för att man skall uppnå
greenen, indelas hålen i ettslagshål, 100—
230 m, tvåslagshål, 200—440 m, och
tre-slagshål, 400—550 m. På en god bana
finnas vanl. 3 à 4 ettslagshål, 4 hål mellan
300 och 400 m, 6 à 8 hål mellan 360 och
420 m samt 2 à 3 hål över denna längd.

Variation, det viktigaste kravet på en golfbana.

En god golfbana skall vara tilltalande
för ögat, svårspelad, enkel i alla
konstruktionsdetaljer men samtidigt rik på
chanser.

Variation är lösenordet för
golfarkitekten, variation av ytan, formerna och
konturerna. Denna variation jämte
möjligheter att spela alla olika slag skapa en
god golfbana. Hålen skola sammansmälta
med omgivning och bakgrund. Farorna
skola vara dolda. Stirra de en rätt i
ansiktet, är spänningen borta.

1 Hål är sålunda benämning dels på hela
området från utslagsplats till inslagsplats, dels

på gropen eller hålet på inslagsplatsen, vari
bollen skall inspelas.

732 762

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free