Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand Prix - Grand Prix de Paris, bancykellopp - Grand Prix de Paris, slätlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAND PRIX DE PARIS
Inom hästsporten användes beteckningen
Grand Prix (resp. Gran Premio och Grosser
Preis) för ett antal viktigare tävlingar med
höga prissummor. Den mest bekanta inom
galoppsporten är ->-Grand Prix de Paris. Roos.
Inom motorsporten är beteckningen
Grand Prix reserverad för ett antal mera
betydande tävlingar och får endast användas med
tillstånd av vederbörande lands erkända
automobil-, resp. motorcykelklubb. Namnet Grand
Prix i förening med landets namn får endast
användas för tävling, som arrangeras av
vederbörande lands erkända organisation.
De viktigaste Grand Prixtävlingarna inom
automobilsporten äro, resp. ha varit, ->-Europas
Grand Prix, -^-Tysklands Grand Prix (Grosser
Preis von Deutschland), -^-Belgiens,
->Spa-niens, -^-Frankrikes, ->Italiens (Gran Premio
d’Italia), ->-Monacos och ->-Schweiz’ Grand
Prix, samtliga av A. I. A. C. R. erkända som
grandes épreuves, samt -^-Tripolis’ Grand Prix
(Gran Premio di Tripoli). I Sverige ha två
olika Grand Prixtävlingar anordnats: Sveriges
Sommar Grand Prix (endast 1933) och Sveriges
Vinter Grand Prix, ->-Rämenloppet.
Inom motorcykelsporten förekomma i stort
sett samma Grand Prixtävlingar som inom
automobilsporten.
Inom motorbåtssporten är Europas Grand
Prix, som första gången anordnades 1939 i
Mora, det viktigaste. B. L.
Inom cykelsporten har Grand Prix
blivit beteckningen för ett antal årliga
sprinter-lopp på bana, av vilka ->-Grand Prix de Paris
är det viktigaste och mest ansedda. I Sverige
har beteckningen från 1930-talet använts för
flera landsvägslopp, vid vilka varierande antal
varv köras på en sluten landsvägsbana. Varvens
längd ha varit från 6 till 13 km. Det
förnämsta, Fyrishofs Grand Prix i Uppsala, anordnas
av SK Fyrishof på en rundbana mellan
Grindstugan, Flottsund och Graneberg s. om Uppsala.
Andra Grand Prixtävlingar hållas årligen i
Katrineholm, Örebro och Södertälje. Starten är
gemensam, och spurtpriser äro uppsatta vid
målets passerande varje varv. P. B.
Grand Prix de Paris [gran6 pri’ da
pari’], det näst världsmästerskapet
förnämsta bancykelloppet för sprinters,
stiftades 1894 och har årligen körts med
undantag för 1915—19 och 40. Tävlingsplats
har sedan starten varit den av staden
Paris ägda Piste Municipale i Vincennes,
och som officiell arrangör stå
stadsfullmäktige i Paris, som även uppsätta
priserna i tävlingen, vars inkomster gå till
välgörande ändamål.
Tävlingsdistansen är för såväl de
professionella som amatörerna 1000 m. Största antalet
segrar i den professionella tävlingen har hem-
förts av fransmannen L. Michard, som vunnit
5 gånger.
Loppet har vunnits av: 1894 G. Banker,
U.S. A.; 1895—97 J. Morin, Frankrike; 1898 P.
Bourillon, Frankrike; 1899 G. Tommaselli,
Italien; 1900 E. Jacquelin, Frankrike; 1901 T.
Elle-gaard, Danmark; 1902—03 H. Meyers, Holland;
1904 H. Mayer, Tyskland; 1905—06 F. Kramer,
U. S. A.; 1907 E. Friol, Frankrike; 1908 H.
Pou-chois, Frankrike; 1909—10 E. Friol, Frankrike;
1911 T. Ellegaard, Danmark; 1912 L. Hourlier,
Frankrike; 1913 W. Rütt, Tyskland; 1914 L.
Hourlier, Frankrike; 1920—22 R. Spears,
Australien; 1923 E. Kaufmann, Schweiz; 1924—25 M.
Schilles, Frankrike; 1926 L. Faucheux,
Frankrike; 1927 E. Kaufmann, Schweiz; 1928—29 L.
Faucheux, Frankrike; 1930—32 L. Michard,
Frankrike; 1933 J. Scherens, Belgien; 1934 A.
Richter, Tyskland; 1935—36 L. Michard,
Frankrike; 1937 J. Scherens, Belgien; 1938 A. Richter,
Tyskland; 1939 L. Gérardin, Frankrike.
Grand Prix de Paris [grans pri’ da
pari’], Frankrikes förnämsta slätlöpning,
stiftades 1863 på initiativ av den franske
statsmannen hertig de Morny. Löpningen,
som är öppen för 3-åriga hästar och går
över 3 000 m, rides på Longchamp i Bois
de Boulogne en av de sista söndagarna
i juni, 14 dagar efter det franska Derbyt
(Prix du Jockey Club). Vikten är 58 kg
för hingstar och 56,5 kg för ston.
Prissumman har ökats från
ursprungligen 200 000 frcs till 1 mill. frcs (1939).
Redan första året fick tävlingen ett
glansfullt förlopp. Inför kejsarparet, omgivet av en
rad europeiska furstar, vann den engelska
hästen »The Ranger» en knapp seger över den
franska favoriten. Fram till 1886 hade
engelsmän och fransmän i stort sett lika många
segrar, men 1887—1914 lyckades England endast
vinna en gång (1906). Ären 1915—18 och 40 var
tävlingen inställd (liksom 1871). När tävlingen
återupptogs 1919, vann åter en engelsk häst, och
senare ha England och Italien bjudit
fransmännen hård konkurrens.
Bland hästägare, som vunnit Grand Prix, står
Edmond Blanc, delägare i spelbanken i Monte
Carlo, i särklass med 7 segrar 1879—1904, och
bland ryttarna står T. Lane främst med 6
segrar 1888—99. Löpningen rides i allmänhet på
tider mellan 3ml0s och 3m20s.
Grand Prixdagen är alltjämt ett stort
evenemang och har alltmer fått karaktären av
folkfest för parisarna.
Segrare sedan 1919 ha varit: 1919 A. de
Rothschilds »Galopper Light», riden av G. Hulme;
1920 E. de Saint-Alarys »Comrade», F. Bullock;
1921 J. Watsons »Lemonora», J. Childs; 1922 N.
E. Ambatielos’ »Kefalin», S. Donoghue; 1923 C.
Ranuccis »Filibert de Savoie», J. Jennings; 1924
795
796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
