Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland, av professor Telemak Cavadias - Gren, Gustav V. - Grenander, Henning - Grenander, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRENANDER, H.
tutet i Stockholm, där de helt vunnos för
den svenska gymnastiken. Sedan svenska
gymnastiktrupper under Viktor Balcks
ledning 1906 och 09 hållit lyckade
uppvisningar i Aten, slog Lings gymnastik
helt igenom och infördes både vid skolor
och universitet samt i den militära
utbildningen.
Förtjänsten härav tillkommer i första
rummet Chrysafis, som var outtröttlig i
sin propaganda för svensk gymnastik.
Han utgav bl. a. 1917 en handbok, som
verksamt bidrog till den svenska
gymnastikens seger i den klassiska
gymnastikens hemland.
Organisation.
Ar 1917 fick den statliga verksamheten för
fysisk fostran en central organisation genom
en då i undervisningsministeriet bildad
avdelning för fysisk fostran under ledning av I.
Chrysafis. Till denna avdelnings förfogande
stå anslag på i genomsnitt 8 mill. drachmer
(c:a 260 000 kr.) årligen.
Gymnastik är obligatorisk såväl i
folkskolorna som vid högre läroanstalter. Likaså är
sport obligatorisk vid jmiversiteten, i Aten de
första två studieåren, i Saloniki under hela
studietiden.
Gymnastiklärare utbildas vid den moderna
gymnastikakademien i Aten, vars föreståndare
är professor Alexander Nikolopoulos.
Akademien mottar såväl manliga som kvinnliga
elever, vilka i treåriga kurser få en grundlig
teoretisk och praktisk utbildning.
Gymnastikakademien har framgått ur den
1897 grundade och 1899 omorganiserade
Gymnastikskolan, vilken 1917 avlöstes av
Seminariet för gymnastik. Detta ägde bestånd till
1932, då den nuvarande akademien grundades.
Även inom armén och marinen spelar den
fysiska fostran en viktig roll. Sedan 1925 finnes
en särskild anstalt för utbildning av militära
gymnastik-, fäkt- och idrottslärare.
Staten understöder även den frivilliga
idrotten med anslag för olika ändamål, t. ex. för
deltagande i OS och för byggande av
idrottsplatser. För sistnämnda ändamål anslogos
sålunda 16 mill. drachmer 1939.
Den frivilliga idrotten.
Utåt representeras den frivilliga idrotten av
den 1895 grundade Olympiska Kommittén, vars
förste ordförande var dåvarande kronprins,
sedermera konung Konstantin. Det största
specialförbundet är det 1897 grundade Syndesmos
ton Ellinikon Gymnastikon ke Athlitikon
So-mation (Grekiska gymnastik- och
idrottsförbundet), som 1940 omfattade omkring 150
klubbar med sammanlagt 5 000 aktiva medlemmar.
Under detta förbund sortera utom fri idrott
även fäktning, basketboll och volley ball. Av
övriga organisationer må främst nämnas det
1926 grundade fotbollsförbundet, Elliniki
Po-dosferiki Omospondia, med 122 klubbar och
omkring 5 500 aktiva medlemmar 1940, samt det
1928 grundade bergbestigningsförbundet, Club
Alpin Hellénique, som även har hand om
vintersporten, med 42 sektioner och omkring 3 000
medlemmar, samt det 1927 stiftade
skytteförbundet med omkring 5 000 medlemmar.
Utom Atens till OS 1896 byggda praktfulla
marmorstadion har Grekland numera flera
moderna idrottsanläggningar, av vilka de
viktigaste äro de i Saloniki, Chalkis, Sparta och
Pireus. Idrottsplatser finnas numera i nästan
alla städer, primitiva sådana i så gott som
varje by.
I Aten utkomma tre idrottstidningar,
Athli-tismos, Athlitikon Vima och Athlitikos Faros,
samt en tidskrift för bergbestigning, To Vuno
(Berget).
—•>—
Gren, Gustav V., skytt (f. 1869 13/i2),
f. d. löjtnant, ekonomiförvaltare vid
Hovmarskalksämbetet, sekr. i Stockholms
stads Frivilliga Skarpskytteförening 1911
—20, blev riksskyttemästare i Stockholm
1910. Riksmedaljen i guld 1924.
Grenander, Henning, konståkare (f.
1873 4/8), sjukgymnast i London, var
Sveriges förste store konståkare. Han
debuterade 1886 vid en skoltävling i
Norra
Latinläroverket i Stockholm och
dominerade från 1889
den svenska
konståkningen till 1896,
då han flyttade
utomlands.
Under ett
studieuppehåll i Tyskland startade
Grenander 1893 i
tävlingen om EM i Berlin
och vann över bl. a. E.
Engelmann, mästare 1892 och 94. Outsiderns
seger föranledde våldsam opposition mot
domslutet, som efter långa förhandlingar av Intern.
Skridskoförbundet upphävdes på en kongress
1897, och tävlingen förklarades ogiltig.
Grenander vann 1898 VM i London över
bl. a. österrikarna G. Hügel och G. Fuchs.
Grenander, som var förhållandevis
svag i skolåkning, hade sin styrka i en
utomordentligt väl genomförd friåkning,
där hans smidighet, kraft och
konstnärliga program bäst kommo till sin rätt.
Sal.
809
810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
