Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenstedt, Ebba - Grisslejakt, av överste Bertil Burén - Groenhoff, Günther - Groggy - von Gronau, Wolfgang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON GRONAV
29, 30, 33 och 34. — Ebba Gripenstedt är
en av de bästa fäkterskor Sverige haft.
Hon fäktar rent, snabbt, en smula hårt,
men med god behärskning och taktisk
blick. N. H-n.
GRISSLEJAKT.
Av överste Bertil Buren.
I Sverige förekomma blott två
grissle-arter, tobisgrisslan och sillgrisslan. Bland
övriga arter bruka stundom enstaka
fåglar av spetsbergsgrisslan förirra sig
söderut till sydvästra Sveriges och
Danmarks kuster.
Tobisgrisslan (Uria grylle) är helt
svart med grönaktig metallglans samt med en
stor vit fläck på vingen. Vinterdräkten är
däremot i huvudsak vit med svartbruna fläckar
på huvud, sidor och rygg samt med svarta
ving- och stjärtpennor. Det mest utmärkande
för denna art är dock de klart röda fötterna.
Tobisgrisslan förekommer längs hela Sveriges
kust, där lämpliga häckplatser finnas, d. v. s.
stenskravel eller sprickor i berg. I ett hål eller
på en klipphylla med tak lägger den två, i
förhållande till fågelns storlek ovanligt stora ägg,
vitaktiga med bruna och svarta fläckar.
Någon jakt i egentlig mening torde
tobisgrisslan ingenstädes vara utsatt för.
Den skjutes mera av en tillfällighet på
våren av sjöfågeljägare.
Sillgrisslan (Uria aalge) har skiffergrå
rygg, svartbrunt huvud och hals samt vit
undersida och svarta
fötter. Denna fågels enda
häckplats i Sverige är
Stora och Lilla Karlsö
utanför Gotland.
Stammen, som genom
rationell jaktvård stadigt
ökar, anses nu uppgå
till ett tusental
exemplar. Honan lägger blott
ett ägg, vitt med svarta
fläckar.
Av sillgrisslan
skjutes ett mindre antal
av Karlsö jakt- och
dj ursky ddsf ör enings
medlemmar vid den
en gång årligen
anordnade »Tördj
akten» (->Tordmule-jakt). Skyttarna sitta
därvid i båtar
nedanför klipporna och
skjuta de från havet mot boplatserna
in-flygande grisslorna. Skotten från de i
dyningen gungande båtarna äro ej lätta,
och procenten bommar brukar vara stor.
Såväl tobisgrisslan som sillgrisslan äro
förbjudna i Sverige 20 april—31 aug.
Spetsbergsgrisslan (Uria lomvia) liknar
sillgrisslan men har kortare näbb. Den är på
sina häckplatser föremål för ivrig äggfångst
samt skjutes och fångas även av
fiskarbefolkningen till mat.
Groenhoff [grö’nhåf], Günther, tysk
segelflygare (1899—1932), var en av
Tysklands skickligaste segelfiygare o ön
vann 1930 Hindenburgpokalen för årets
bästa segelflygningsprestation.
Groenhoff började som segelflygare på Rhön
och i Rossitten 1923, tog därefter flygcertifikat
och anställdes 1929 som flyglärare på
Wasser-kuppe. 1930 gjorde han med »Fafnir» en
di-stanssegelflygning på 272 km
(München—Kaa-den i Tjeckoslovakien). Groenhoff var den
förste segelflygare, som startade med hjälp av
motorflygplan. Vid en sådan start 1932
förolyckades han. Han har skrivit »Ich fliege ohne
Motor» (1929). R.C-n.
Groggy [grå’gi], eng., säges en boxare
vara, när han är omtöcknad av hårda
träffar eller utmattad. -^-Boxning, sp. 1044.
von Gronau [grå’na°], Wolfgang,
tysk flygare och flygledare (f. 1893 25/2),
blev marinflygare 1915 och var från 1920
flyglärare och chef för Deutsche
Ver-kehrsfliegerschule. Han flög 1929 Sylt—
Reykjavik och företog under de följande
åren tre Atlantflygningar med Sylt som
utgångspunkt, 1930 till New York, 1931
till Chicago och 1932 till Cartwright på
Labrador (-^-Atlantflygning, sp. 317 och
319). Den sista av dessa utsträcktes till
en världsomflygning på sammanlagt
60 000 km på 300 flygtimmar.
Gronau startade juli 1932 tills. m. piloten G.
von Roth, radiotelegrafisten F. Albrecht och
mekanikern F. Hach med en Dornier
Wal-flyg-båt, »Grönlandwal», utrustad med 1200 hkr
B.M.W.-motorer, från Sylt och flög Reykjavik
—Ivigtut på Grönland—Cartwright och
därifrån över den nordamerikanska kontinenten
till Prince Rupert i British Columbia.
Därifrån flög han med mellanlandningar på öar
i Stilla havet till Tokyo och vidare över
Kina och Indien hem till Dornierverken i
Altenheim. Därvid tvingades han på grund av
motorfel att gå ned i Bengaliska viken men
hjälptes av en ångare in till Rangoon.
Ebba Gripenstedt.
817
818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
