Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf, född 1882, av direktör J. Sigfrid Edström - Gustaf Adolf, född 1906, av överste Claes Cederström och major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLF
Detta intresse för idrotten ärvde prins
Gustaf Adolf i rikt mått från sin fader.
Sin positiva inställning till idrotten har
han även visat såväl som aktiv
idrottsman som framför allt i egenskap av
ledare och organisatör. På sistnämnda
område har han otvivelaktigt gjort sin
förnämsta och för all framtid bestående
insats.
När Riksidrottsförbundet bildades 1903,
åtog sig sålunda prins Gustaf Adolf
ordförandeskapet och stannade på denna
post till hösten 1933, då han på grund av
bristande tid avsade sig uppdraget och
efterföljdes av sin äldste son. Samma år
avgick han även som ordförande i
Sveriges Centralförening för Idrottens
Främjande, på vilken post han 1907 efterträtt
sin fader.
Inom bägge dessa organisationer deltog
kronprinsen i alla organisationsarbetets
detaljer, befruktande arbetet med goda
uppslag och med stor förmåga att ena de
stridande viljorna.
De övriga idrottsledarna fingo tillfälle
att privat och under obundna former
sammanträffa med honom. Han lyssnade till
deras redogörelser, gav uttryck åt sin
mening om olika spörsmål, gav råd eller
träffade avgörande, allt efter ärendets
natur. Hans demokratiska och folkliga
läggning gjorde det lätt även för den
enklaste att finna sig tillrätta i hans
närhet. Vid riksförbundets möten gick det
ofta hett till, och diskussionerna blevo
kanske längre än behövligt, men
kronprinsen med sitt jämna lynne och sitt
sinne för humor förstod alltid att leda in
förhandlingarna på rätt väg.
Även sedan kronprinsen lämnat den
svenska idrottsledningen, har han ej
släppt kontakten med idrottsrörelsen.
Denna kan i viktiga frågor alltjämt räkna
på hans stöd.
Som aktiv idrottsman har kronprinsen varit
ovanligt mångsidig. Han deltog under sina
studieår i Uppsala 1902—03 med framgång i
studenternas skidtävlingar och var en av
studentkårens bästa backhoppare. Det var även han,
som härunder tog initiativet till byggandet av
den s. k. »Prinsens backe», som invigdes 1909.
Tennissporten fångade tidigt hans intresse.
Han deltog såväl i studenternas tennistävlingar
i Uppsala, där han hösten 1902 erövrade 1. pris
i handicap dubbel, som även i de
internationella tävlingarna i Stockholm, där han 1904
segrade i B-klassens singeltävlan.
Våren 1904 bildade han Officerarnas
Hockeyklubb i Stockholm, vars kapten och
centerhalv-back han var under många år och vilken klubb,
förutom sin rent sportsliga insats, hade sin stora
betydelse därigenom, att den sammanförde
officerare av alla vapenslag inom armén och
marinen till kamratlig samvaro i sportens tecken.
Den militära idrotten har i kronprinsen städse
haft en synnerligen varm främjare. Sålunda
instiftade han i syfte att höja officerskårernas
inom IV. arméfördelningen fältduglighet 1908
den s. k. »Kronprinsens pokal», om vilken
tävlades 1908—13, och deltog själv i samtliga
tävlingar, vilka utfördes i form av synnerligen
krävande fälttävlingar. Då dessa tävlingar
åter-upptogos 1919, räknades han fortfarande bland
de tävlande deltagarna. Under många år
beklädde han posten som ordförande i Sveriges
Militära Idrottsförbund.
Under senare år har han utan att släppa
övrig idrott främst ägnat sig åt golf, lawntennis
och fiske. Han är sålunda en ofta sedd spelare
på Stockholms golfklubbs bana vid Kevinge
liksom under sommaren på banan vid Båstad.
Sitt från ungdomen under vistelse i Norge
förvärvade intresse för fiske, särskilt flugfiske,
har han numera återupplivat och brukar varje
sommar, då tillfälle därtill erbjudes, under
omkring 14 dagar vistas vid sin 1930 byggda
fiskestuga i Västerbottens lappmark, omkring 3 km
från Tärnaåns utlopp i Tärnasjön.
GUSTAF ADOLF.
Av överste Claes Cederström och major Nils
E. Hellsten.
Prins Gustaf Adolf, född 22 april 1906,
är en mångsidig idrottsman, bl. a. en av
Sveriges bästa ryttare och fäktare, samt
efterträdde sin fader, kronprins Gustaf
Adolf, som den svenska idrottens högste
ledare.
Framgångsrik tävlingsryttare.
Prins Gustaf Adolf började tävla som
elev vid ridskolan 1929 och blev inom
kort en av Sveriges framgångsrikaste
kapplöpnings- och prishoppningsryttare.
Som steeplechaseryttare startade han 26
gånger 1929—32, segrade 10 gånger samt
tog 12 andra och tredje pris. Bland hans
framgångar märkas främst seger i
löpningen om Jockeyklubbens stora pris på
»Zoya» 1930. Han vann vidare Konungens
hederspris i Statspriset för officerare 1929,
857 859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
