Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnasium, av professor Martin P:n Nilsson - Gymnast - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK
greppet skulle glida, samt andra nödiga
attiraljer. Ett badrum fanns också alltid, ibland även
med varmbad.
Till palästran anslöt sig i Olympia
löparba-nan. Den var här ett olympiskt ->-stadion
(192 m), skuggad av plataner. Vid dess sidor
funnos långa pelarhallar, i vilka löparna
tränade under dåligt väder. I Priene låg intill
gymnasiet ett vanligt stadion, d. v. s. en
löpar-bana, där tävlingarna försiggingo. Denna bana
hade sittplatser för åskådarna.
I Pergamon hade gymnasiet tre olika
avdelningar, anlagda i terrasser över varandra på
en bergssluttning och avsedda för olika
åldersklasser. Bakom pelarhallarna, som omgåvo
palästran, låg i mitten en stor sal, efebeum,
med till vänster ett halvcirkelformat rum med
amfiteatraliskt anordnade bänkar, alltså en
föreläsningssal, och till höger ett rum för
kulten av de romerska kejsarna. Religionsunder-
visningen meddelades praktiskt, genom
deltagande i kulten. I smårummen bakom hallarna
förvarades olja m. m.; de voro sålunda
materialbodar.
Se bild vid Antikens sport, sp. 223, och
planskiss vid artikeln Olympiska Spelen.
—❖—
Gymnast betecknar numera en person,
som bedriver gymnastik.
Ordet gymnast hade i antikens Grekland
ursprungligen en helt annan betydelse. Det
uppkom under 400-talet f. Kr. och användes första
gången av Herodikos från Selymbria, vilken
kallade sig gymnast för att därmed antyda, att
han var på en gång läkare och idrottslärare,
d. v. s. mer än en vanlig tränare (paidotrib).
Senare använde vissa författare även ordet
gymnast som beteckning för en yrkesatlet.
GYMNASTIK.
GRUNDEN FÖR ALL FYSISK FOSTRAN.
Av gymnastikdirektör Klas Thoresson.
INNEHALL.
Sp.
Gymnastikens historia ....... 876
Kinesisk och indisk
gymnastik ........................ 876
Gymnastik i Grekland och
Rom ...................... 877
Den moderna gymnastikens
föregångare .............. 879
Den moderna gymnastikens
uppkomst ................ 881
Sp.
De »stora»
gymnastiksystemens utformning ........ 888
Gymnastikens senare
utveckling .................. 897
översikt av de viktigaste
gymnastiksystemen och
deras nuvarande
utbredning ...................... 903
Litteraturanvisningar ........ 906
Se vidare artiklarna Bertrams gymnastik, Björksténs gymnastik, Bukhs gymnastik,
Dalcroze-metoden, Gymnastiksalar och gymnastikredskap, Héberts gymnastik, Mensendiecksystemet,
Sokol-rörelsen, Svensk gymnastik, Turnén m. fi. Jfr även art. Kroppsövningar.
Gymnastik i modern mening är
systematiskt ordnade och efter den mänskliga
organismens behov avpassade
kroppsrörelser. Dess mål är att utveckla och stärka
kroppen såväl fysiskt som psykiskt. En
gymnastikövning är därför sammansatt
av flera, i regel enkla, till form och
utförande bestämda rörelser, vilka var och
en ha sin bestämda, kroppsutvecklande
uppgift. Detta till motsats mot idrott,
där målet med en övning närmast är att
nå ett resultat, som kan mätas med
klocka, måttband eller i poäng, och där
individen lämnas full frihet vid
utförandet av en rörelse.
873
Genom sin mångfald av rörelser och
genom systematisk stegring av såväl
ansträngnings- som svårighetsgrad kan
gymnastiken anpassas efter olika åldrar,
kön, yrken m. fi. förhållanden.
Gymnastiken blir därför den grund, på vilken
den fysiska fostran och all idrottslig
träning bör vila. Man talar i senare fallet
om idrotts-, skidgymnastik o. d., vilka
dels avse att skapa den nödvändiga
allmänna konditionen, dels mera direkta
förutsättningar för att höja de idrottsliga
prestationerna (se art. Idrottsgymnastik
och Träning samt kap.
Träningsgymnastik under de olika sportgrenarna).
904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
