Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson - Gymnastikens historia - Den moderna gymnastikens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK
utveckling utan för hela pedagogiken.
Pestalozzi var starkt påverkad av
Rousseau, vars idéer han vidare utvecklade
och försökte omsätta i praktiken,
framför allt vid den av honom grundade
undervisningsanstalten i Yverdon vid
Neuchåtelsjön. Denna anstalt var på en
gång lärarseminarium och skola och hade
som elever huvudsakligen fattiga och
fysiskt klena barn, för vilka Guts Muths’
idrottsbetonade gymnastik ej passade.
Därigenom tvingades Pestalozzi, som
ursprungligen tillämpade Guts Muths’
övningsprogram, att söka nya och
lämpligare former. Skolans ekonomi tillät ej
heller anskaffningen av de redskap, som
användes av Guts Muths, varför
Pestalozzi i stället använde träd eller andra
föremål i naturen.
Bild 7. Övningar på häst med sadelbågar ur
Vieth, »Encyklopädie der Leibesübungen» (1818).
T. v. »Ganze Volte», hel voit; t. h. »Ecarté»,
yttersprång.
Ur detta tvång att skapa nya former
uppstod vad Pestalozzi kallade
elemen-targymnastik, ur vilken den moderna
gymnastikens fristående rörelser ha
framgått.
Pestalozzi utgick från barnets rörelser, vilka
han fann utgöras av enkla ledrörelser, som så
småningom utvecklades genom övning och
kombinerades. Denna naturliga
hemgymnastik, som bestod i att barnet lärde sig gå,
springa o. s. v., skulle fortsätta i
skolgymnastiken. Denna skulle bestå av enkla ledrörelser
(elementargymnastik), vilka skulle sammansättas
till mera komplicerade för att slutligen övergå
i färdighets- och tillämpningsövningar med
praktisk nytta i det dagliga livet. Värdering
och urval av rörelserna ansåg emellertid
Pestalozzi överflödiga och överlät åt eleverna själva
att avgöra, vilka rörelser de skulle öva.
886
Clias, Amoros och Nachtegall ta upp Guts
Muths’ idéer.
Pestalozzis och i ännu högre grad Guts
Muths’ idéer upptogos snart även i andra
länder. I Danmark
blev Guts Muths’
gymnastik
normgivande för det arbete,
som utfördes av en
annan av
gymnastikens stormän, Franz
Nachtegall (se
nedan). I Schweiz,
England, Holland och
Frankrike verkade
den i U. S. A. födde
schweizaren Phokion
Clias. Han
publicerade 1816
»Anfangs-gründe der
Gymnastik oderTurnkunst»,
en nästan ordagrann
översättning till tyska
av den franska
upplagan av Guts Muths’ »Gymnastik für die
Jugend».
Främst har emellertid Clias blivit känd
genom sin barn- och flickgymnastik,
vilken senare han framlade i verket
»Ca-listhenie» (1828) och som var en
föregångare till senare tiders »estetiska
gymnastik» (calisthenie betyder skönhet och
kraft).
I Frankrike, där Clias’ gymnastik
någon tid tillämpades i skolorna, verkade
spanjoren Francisco Amoros, vars
system vann officiellt erkännande 1819.
Rörelseförrådet i Amoros’ gymnastik är
Bild 9. övningar enligt Amoros’ system. Fr. v.:
klättring på springstolpe, hävning på armarna,
växel klivgång och (antagligen) korsstående.
904
Bild 8. Clias’
barngymnastik. — Ur
Vö-geli, »Die
Leibesübungen nach Clias»
(1840).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
