Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson - Gymnastikens historia - De »stora» gymnastiksystemens utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G Y MN ASTIK
Bestämmande för gymnastikens
utformning hos Ling blev kravet:
»Gymnastikens rörelser skola grunda sig på
människoorganismens behov och dess lagar».
Bild 15. En av Hjalmar Lings favoritrörelser,
planarinböjning. — Efter teckning av Hj. Ling.
Ling försökte därför få till stånd ett
intimt samarbete mellan representanterna
för gymnastik och naturvetenskap, främst
anatomi och fysiologi. Gymnastikens
utveckling skulle därmed bli bunden till
vetenskapens framsteg; de gymnastiska
övningarna underställas vetenskapens
prövning. Själv skaffade sig Ling genom
trägna studier betydande kunskaper i
anatomi.
Lings fyra grundprinciper.
Lings främsta krav på en rationell
gymnastik var, att den skulle
åstadkomma en harmonisk utveckling
av människokroppen efter vars
och ens anlag.
Viktigt, och kanske mest
kännetecknande för svensk gymnastik, är kravet
på formbestämdhet vid
övningarnas utförande. Det är framför allt
denna formbestämdhet, som givit den
svenska gymnastiken dess korrektiva verkan.
Som tredje grundprincip står enligt
Ling fordran på urval av rörelserna,
d. v. s. fordran på att endast
rörelseformer upptagas, som visa sig äga förmåga
att utveckla och som ha korrektiv verkan.
I samband härmed bör nämnas, att Ling
vid valet av rörelser även ställde fordran
på deras skönhet.
Som fjärde grundsats ställde Ling kra-
vet på en successiv stegring av
rörelsernas svårighetsgrad.
Ling betonade med skärpa, att
gymnastiken skulle bedrivas så, att den vore
ägnad att påverka den »själsliga»
utvecklingen och verka karaktärsdanande.
Lings efterträdare.
Den av Ling utformade gymnastiken
var avpassad för vuxna män. Sjukdom
under de senare åren av hans liv
hindrade honom att fullfölja verket att
utarbeta en gymnastik, avpassad för olika
kategorier av människor.
Per Henrik Lings efterträdare som
chef för Gymnastiska Centralinstitutet
blev Lars Gabriel Branting, som lade
en fast grund för sjukgymnastiken och
bragte reda i terminologien.
Framför allt var det emellertid Lings
son, Hjalmar Fredrik Ling, som
fortsatte faderns ofullbordade verk.
Hjalmar Ling utgav bl. a. »De första
begreppen af rörelseläran» (1866) och detaljerade
anvisningar för gymnastikens drivande med olika
åldrar, kön och yrken (»Tabeller i
friskgymnastik», 1866, samt »Tillägg till tabellerna»,
1869). Han gjorde vidare omkring 2 000
teckningar till gymnastiska övningar. Dessa
teckningar voro av stort värde, då de
åskådliggjorde övningsformer, som kanske annars helt
fallit i glömska.
De olika rörelserna sammanförde han
i släkten efter rörelsernas huvudsakliga
verkan. Han gav även anvisningar för
och exempel på hur en gymnastisk s. k.
dagövning i huvudsak borde
sammansättas, vilka anvisningar i stort sett gälla
än i dag.
Hjalmar Lings starka framhållande av
gymnastikens korrektiva verkan ledde
till ett ensidigt betonande av de
formgivande övningarna, medan
färdighetsövningarna kommo mera i skymundan. Det
skulle förbli så ända in på 1900-talet,
vilket delvis berodde på de ledande
gymnasternas tro på det lingska verkets
fullkomlighet och att de ur denna drogo
konsekvensen, att intet finge rubbas.
Detta skedde givetvis i strid med P. H. Lings
egna åsikter. Denne var fullt medveten om
bristerna: »Jag beder Gud, att framtida läkare
och uppfostrare måtte var efter annan utvidga
och förbättra dessa mina försök.»
895
Tryckt 21/s 40
896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
