Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiksalar och gymnastikredskap, av förste gymnastikkonsulenten kapten Axel Berg von Linde och major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 1. GYMNASTIKSALAR OCH -REDSKAP
gång och sidhopp och hävplanka
(= bom) för hävrörelser — samtliga utom
vippmast äro ännu i bruk. I Lings första
gymnastiksal i Lund fanns vidare b
a-lansstolpe (bild
lb) för
balansrörelser med stöd av
kamrat. Ling
uppfann emellertid själv
en hel del redskap,
bl. a. de nu
försvunna spännstol-pen och
pinnstol-pen (bild 1 c och d),
senare kallad
spring-stolpen, av Hjalmar
Ling utvecklad till
ribbstolen, ett av
den svenska
gymnastikens mest använda
redskap. Vid
spänn-och pinnstolparna
utfördes de s. k.
spänningarna, vid pinnstolpen dessutom
klivgång och utliggning. Vidare fanns häst
för olika slags hopp och voltige.
Andra äldre redskap voro de nu ej längre
använda sprötbom (bild 2 b), vars ena ända
var upphängd i en wire och därigenom rörlig
i sidled, och st ig vägg (bild 2e), ett slags
hög ribbstol med en lina spänd framför, till
klivgång. Vidare funnos lodstege (bild 2b),
tvåradig, numera tre- eller fyrradig, b o
m-p u t a (bild 2 a) för hopp och voltige, nu ersatt
av bomsadel, 1 u t p 1 a n (bild 2 c) för
upp-och nedlöpning, ersatt av bänk med hakar, samt
bomskiva (bild 2f) för översprång
(sidhopp), som nu för tiden göras på dubbelbom.
För att man lättare skulle kunna utföra vissa
motståndsrörelser, fanns på golvet en
upphöjning, kallad flor (bild 2d). N.H-n.
Den moderna gymnastiksalen
och dess inredning.
Gymnastiksalar finnas i Sverige så gott
som uteslutande inom skolor samt civila
och militära utbildningsanstalter. Där
bedrives även den frivilliga gymnastiken.
Av moderna svenska gymnastiksalar
kunna särskiljas två storlekstyper: en
större med mått vanl. mellan 10x20x5,5
m och 12x24x6 m (även större finnas)
och en mindre med mått, varierande
mellan 8x10x4 m och 10x18x5 m.
Bild 1. Äldre svenska
gymnastikredskap, a
vippmast; b
balans-stolpe; c spännstolpe;
d pinnstolpe.
Från den 1 juli 1936 utgår statsbidrag till
folkskolebyggnader, som inrymma
gymnastiksal med dithörande behövliga utrymmen,
vilket medfört, att en mängd hithörande problem
blivit praktiskt lösta.
Bild 2. Äldre svenska gymnastikredskap, a bom
med bomputa; b sprötbom och dubbel lodstege;
c lutplan; d flor; e stigvägg; f bomskiva.
Hur en gymnastiksal konstrueras.
Det bästa läget för en gymnastiksal är
i bottenvåningen med cmklädnads- och
duschrum i källaren eller vid sidan. Då
en gymnastiksal skall konstrueras, måste
arkitekten först låta en
gymnastiksakkunnig bestämma plats för gymnastikredskap.
Därefter placeras fönster och dörrar,
värme- och ventilationsanordningar m. m.
Läktare anordnas numera vanligen ej.
Belysning, ventilation och uppvärmning.
Sälen måste vara väl belyst såväl vid
dager som efter mörkrets inbrott. Om
möjligt bör dagsljuset komma in från
söder och väster. Fönstren böra icke sitta
lägre än 2,5 m över golvet och av
praktiska skäl 30 cm under taket. De placeras
på salens långväggar. Hel fönstervägg,
927
Tryckt Vio 40
928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
