Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Gymnastikförening - Göteborgs Gymnastikklubb - Göteborgs Idrottsförbund - Göteborgs-Kamraterna, av redaktör Carl Linde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS-KAMRATERNA
Göteborgs Gymnastikförening, stiftad
1874, var bland de första
gymnastikklubbar, som vid 1800-talets slut visade svensk
gymnastik i utlandet.
Göteborgs Gymnastikförening gav bl. a.
uppvisningar i Antwerpen 1885, Fredrikshald 88,
Paris och London 89, Oslo 95 och Köpenhamn
98 och har även senare deltagit i ett stort antal
in- och utländska gymnastikfester. Instruktörer
ha varit K. Lindegren, P. Ekman och sedan
1907 G. Aurell. Bland de äldre gymnasterna
må nämnas Harald A:son Arbin och C. J:son
Malmberg.
Föreningen hade c:a 100 medl. 1940. Ordf. ha
varit: E. Rydén 1874—75, C. U. Berzelius 1875—
1900, Hj. A. Lönnroth 1900—17, Leopold
Englund 1917—31 och G. Aurell sedan 1931.
Föreningen utgav minnesskrifter vid 40- och
50-årsjubileerna. L. Carlsson.
Göteborgs Gymnastikklubb, stiftad 1890,
är en av Sveriges mest livaktiga
gymnastikföreningar och har deltagit i de
flesta större gymnastikfester i landet.
Klubben hade 169 medl. 1940.
Klubben anordnar årligen för sina
medlemmar en serietävling i gymnastik, fri idrott,
tennis, cykel, simning, orientering samt
skid-och skridskoåkning om ett ständigt
vandringspris. Intresset för friluftsliv är stort, och
klubben har sedan 1929 egen sportstuga vid
Klåddetjärn på Hindås.
Nuvarande ordf. är Gustaf Johanson. V. J.
Göteborgs Idrottsförbund bildades 1900
på initiativ av Göteborgs Velocipedklubb
och omfattade nämnda klubb samt
Idrottssällskapet L. S. (Lyckans
Soldater) och Skridskosällskapet Norden.
Förbundet bildade omedelbart en avdelning
för tennis. Senare tillkommo avdelningar
för skidåkning (1901), simning (1902),
golf, fotboll och turism.
Som idrottsplats disponerade man Göteborgs
Velocipedklubbs anläggning på Lefgrens äng.
För golf fanns en bana vid Sandviken på
Hisingen, men 1904 flyttade golfspelarna till
Hovås. För skidåkarna anlades Bragebacken i
Slottsskogen 1902, senare ombyggd.
På grund av det för vinteridrott mindre
lämpliga klimatet i Göteborg började man
i ledande kretsar inom förbundet se sig
om efter en plats i stadens närhet med
jämnare klimat. Valet föll på -^-Hindås,
35 km ö. om Göteborg, och 1904
påbörjades Hindåsanläggningarna, vilka nu
omfatta två skidbackar samt Idrottsgården.
Ar 1911 bildade avdelningarna självständiga
klubbar under namn av Göteborgs Lawn-Ten-
nisklubb, Göteborgs Golfklubb, Simavdelningen
02, Göteborgs Velocipedklubb och
Idrottssällskapet L.S. De kvarvarande klubbarna,
Göteborgs Skidklubb och Göteborgs Skridskoklubb
(förut Skridskosällskapet Norden), fingo 1919
också självständig förvaltning, och Göteborgs
Idrottsförbund har därefter endast varit en
administrativ organisation i bolagsform för
förvaltning av fonder samt av
Hindåsanläggningarna.
Förbundets förste ordf. var C. G. Weinberg,
som redan 1901 efterträddes av Ivar Berger.
Denne var den drivande kraften i företaget
under många år. Bland övriga ledare märkas
Leopold Englund, Rudolf Ericsson, Henry
Törnsten och Carl Blidberg. C. L.
GÖTEBORGS-KAMRATERNA.
Av redaktör Carl Linde.
Idrottsföreningen Kamraterna i
Göteborg bildades 1904 genom
sammanslagning av Annedals Sportklubb och
Idrottssällskapet Kamraterna. Den har
alltsedan starten huvudsakligen haft fotboll
och fri idrott på sitt program.
Dessutom ha tidvis brottning (1908—10), bandy
(1909—20), korgboll och handboll (1926—34)
bedrivits. Bowling upptogs officiellt först 1938.
men en separat bowlingsammanslutning av
uteslutande IFK:are har existerat ända sedan 1917.
Redan från början utvecklade
föreningen stor livaktighet, men det
verkliga genombrottet kom 1908, då klubben
första gången vann SM i fotboll. Sedan
dess har IFK Göteborg, med undantag
för en tillfällig nedflyttning till div. II
säsongen 1938—39, städse hållit sig i
främsta ledet och periodvis spelat en
dominerande roll inom svensk fotboll. Sålunda
erövrades Svenska serien varje år 1912
—18, men först 1934—35 förmådde
föreningen vinna Allsvenska seriens div. I
efter att under en lång följd av år ha
slutat på andra eller tredje plats. SM
vanns 1908, 10, 18 och 35.
Kamratmästerskapet erövrades 1909, 10, 12—15,
20—22 och 24. DM vann föreningen 1908, 12,
13, 19, 21, 25 och 27.
Den stora jämnheten i spelstyrkan har berott
på god ledning, verkningsfull träning och ett
ihärdigt inre arbete. År 1921 hade föreningen
sålunda 17 lag, vilket är det största antal en
svensk klubb någonsin haft. Det tekniska
kunnandet, som grundlades av Jonseredspelarna Erik
Börjesson, Konrad Törnqvist, John Olsson,
Henning Svensson och Erik Hjelm, utvecklades
1921—23 av den ungerske tränaren Alexander
1001
1002
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
