Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halter - Halvback - Halvblod - Halvdäck →Akterdäck - Halvdäckad →Däck - Halvfigur - Halvhalt, halvparad - Halvknop, sjöt. →Knopar och stek - Halvlek - Halvmatch →Helmatch - Halvnelson, brottnt. →Brottning, sp. 1141 - Halvorsen, Asbjörn - Halvsax - Halvslag, sjöt. →Knopar och stek - Halvtid - Halv vind - Hamar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H ALV B AC K
insvängda på mitten. Filostratos antyder
i sin bok om gymnastiken, att halterer
då, liksom ett motsvarande modernt
redskap, användes för muskelövningar;
han skiljer på två slag: de långa, som
voro avsedda för övning av skuldrornas
och händernas muskulatur, och de
halvcirkelformiga för övning av fingrarnas.
(Jfr art. Hantel.) M.P:nN-n.
Halvback (eng. half back, fr. demi, ty.
Läufer), bollspelst., de spelare, som bilda
den främsta försvarslinjen i ett lag och
samtidigt ha till uppgift att understödja
anfallet. C. L.
Halvblod (eng. half bred, fr. demi-sang,
ty. Halbblut) är beteckningen för en häst,
av vars föräldrar den ena är ett engelskt
->-fullblod, eller, i vidsträcktare mening,
en häst, som i tidigare led härstammar
från ett fullblod.
En målmedveten och länge bedriven
halv-blodsavel har skapat ett stort antal för olika
ändamål lämpliga halvblodsraser, av vilka flera
ha en stor betydelse inom sporten. Bland dessa
märkas främst den ostpreussiska eller
tra-kehnerhästen, hannoveranaren, ostfriesaren och
holsteinaren samt hackneyn och den engelska
jakthästen, huntern, vilken senare dock
snarare är en typ- än en rasbeteckning (många
hunters äro rena fullblod). Många andra för
sporten viktiga hästraser äro halvblod, främst
poloponnies och de amerikanska travarna.
Till utseende och egenskaper variera
halv-bloden högst betydligt, beroende på vilken
ras, som parats med fullblodet. (^-Hästen.)
Halvdäck -^-Akterdäck.
Halvdäckad -*-Däck.
Halvfigur, skyttet., begagnas som
fältskyttemål och före 1926 som mål för
figurserien i svensk huvudskjutning.
Höjden är 90 cm, bredden 50 cm. (Bild vid
Fältskjutning, sp. 601.) K.A.L.
Halvhalt el. halvparad (ty. Halbe
Parade), ridt., är en kortvarig samling av
hästen under rörelse, varigenom steget
förkortas och tempot minskas. Den
utföres genom förhållning med tyglarna, i
samverkan med fastare sits och drivande
skänklar.
Ett korrekt utförande av halvhalt är av
grundläggande betydelse vid dressyrridning, då
halvhalt avser dels att återföra hästen i
jämvikt, dels att förbereda vändning, halt eller
annan rörelse. C. C.
Halvknop, sjö t., -^-Knopar och stek.
Halvlek, bollspelst., är beteckningen för
de tidsperioder, i vilka en match vanligen
indelas. Halvlekarnas längd är hälften
av den stipulerade matchtiden: i fotboll
och bandy alltså 45m, i vattenpolo 7m och
i handboll 25™. C. L.
Halvmatch ->Helmatch.
Halvnelson, brottnt., -^-Brottning, sp.
1141.
Halvorsen, Asbjörn, norsk
fotbollsspelare (f. 1898 31 a), vann som medlem av
Sarpsborgs FK norska mästerskapet 1917.
Från 1921 till 1934 vistades Halvorsen i
Tyskland, där han
spelade i
Hamburger Sportverein och
i denna klubb vann
tyska mästerskapet
1923 och 28.
Halvorsen, som är en av de
bästa
centerhalvbac-kar Norge haft,
spelade 19 gånger i
norska landslaget. Sedan
1935 är Halvorsen sekreterare och teknisk
ledare i Norges Fotballforbund. Han har
härvid infört nya träningsmetoder i
Norge, och det är till stor del hans
förtjänst, att norska laget lyckades vinna
bronsmedaljerna vid OS 1936. P.C.A.
Halvsax, brottnt., grepp i fri stil,
Brottning, sp. 1167.
Halvslag, sjöt., ->-Knopar och stek.
Halvtid (eng. half-time, fr. mi-temps,
ty. Halbzeit), bollspelst., signalen till paus
och stundom benämning på själva pausen
efter första halvlek.
Halv vind seglar man för, då vinden är
tvärs in, d. v. s. vinkelrät mot kursen. W.
Hamar, stad med omkring 6 000 inv. i
Hedmark fylke i Norge vid sjön Mjösen,
har vunnit idrottslig berömmelse som
centrum för norsk hastighetsåkning på
skridsko under 1890-talet. Även senare
har Hamar varit den plats i Norden, där
de bästa resultaten nåtts och de flesta
världsrekorden satts i denna idrott.
Orsaken härtill äro de gynnsamma is- och
väderleksförhållandena, särskilt på efter
-vintern, då det typiska inlandsklimatet
med tunn och torr luft och väl »oljad» is
1043
1044
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
