Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastighetsflygning, av kapten Karl Lorichs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTIG HETSFLYGNING
Bild 1. Den amerikanske flygaren J. Doolittle framför sin »Gee-Bee», utrustad med en 800 hkr
motor, med vilken han 1932 satte hastighetsrekord med 473,820 km/tim. Lägg märke till den långt
tillbaka i flygkroppen placerade förarsitsen. — Efter »Fahren und Fliegen».
HASTIGHETSFLYGNING.
Av kapten Karl Lorichs.
Hastighetsflygning förekommer dels på
rak, dels på sluten bana. Tävlingar
hållas i regel på sluten bana, under det
att rekordflygningar göras på
såväl rak som sluten bana.
Hastighetsrekord noteras för land-,
sjö- och amfibieflygplan, för gyroplan och
för helikoptrar.
Internationella hastighetsrekord noteras för
flygning i rak bana, 3 km, samt i sluten bana,
100 km, 1 000 km, 2 000 km, 5 000 km och 10 000
km. Med olika mängder »nyttig last» noteras
även hastighetsrekord för flygning i sluten
bana 1 000, 2 000 och 5 000 km. Slutligen finnas
särskilda hastighetsrekord för olika kategorier
av lätta flygplan i sluten bana på 100, 1 000 och
2 000 km. -^-Flygrekord.
Hastighetsrekordet är utan tvivel det
av de sex noterade världsrekorden i
flygning, som väcker det största intresset.
Flygplanskonstruktörerna lägga också ned
ett intensivt arbete på uppdrivandet av
hastigheten, vilket återspeglar sig i den
ständigt fortgående förändringen av
flygplanens utseende.
Historik.
Det första hastighetsrekordet sattes 12
nov. 1906 av brasilianaren A. Santos
Du-mont i Bagatelle i Frankrike genom en
1127
flygning 220 m med en medelhastighet
av 41,29 km/tim. Följande år ökade Henri
Farman rekordet till 52,7 km/tim. Så när
som på Glenn Curtiss, U. S. A., som 1909
var rekordinnehavare en dag, behärskade
fransmännen rekordtabellen ända till
1922, då F. A. I. införde separata rekord
för land- och sjöflygplan.
Redan 1909 vid den första flygveckan,
som hölls vid Reims, förekommo
hastighetstävlingar på olika distanser,
varvid världsrekordet slogs tre gånger, två
gånger av fransmannen L. Blériot och
en gång av G. Curtiss, som under
flygveckan vann en av amerikanen James
Gordon Bennett j:r uppsatt
vandringspokal, med 75,5 km/tim.
Från 100 till över 400 km/tim.
Den förste, som överskred 100 km/tim.,
blev L. Morane. 200 km-strecket
passerades vid Gordon Bennettävlingen 1913
av M. Prévost. 300 km/tim. passerades
först efter världskriget 1914—18, då J.
Sadi-Lecointe 1920 för alltid hemförde
Gordon Bennettpriset till Frankrike. Över
400 km/tim. nådde amerikanen H. J.
Brow 1923. Därmed började emellertid
svårigheter uppstå med landflygplanen.
De oerhörda hastigheterna fordrade allt
större fält för start och landning, och
snart kunde man ej uppdriva tillräckligt
1128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
