Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hillman, Harry - Hillyard, George Whiteside - Hilsz, Maryse - Hilton, Harold H. - Himalaja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIMALAJA
London 1908 blev han tvåa på 440 yards
häcklöpning.
Hillman var amerikansk mästare på 220 yards
häck 1902 och 06 samt i löpning 440 yards
1903 och 08 (mästerskap på 440 yards
häcklöpning infördes först 1914). Hillman blev
professionell 1909 och har senare verkat som tränare.
S.L.
Hillyard [hiljad], George Whiteside,
engelsk tennisspelare och -ledare (f. 1864
®/2), f. d. sjöofficer, var årtiondena före
sekelskiftet och fram till 1908 en av
Englands bästa dubbelspelare och vann bl. a.
vid OS i London 1908 guldmedalj i
herr-dubbel utomhus med R. F. Doherty.
Hillyard var 1907—25 sekr. i All England
Lawn-Tennis Club. Ombyggnaden av
Wimbledon 1922 och anläggandet av nya
banor där äro till stor del hans förtjänst.
Hillyard var finalist i dubbel i Wimbledon
1898 (med S. H. Smith) och 1902 (C. H. L.
Cazalet) och vann engelska mästerskapet i
dubbel inomhus 1890 och 91 (H. S. Scrivener),
1904 och 05 (H. L. Doherty) samt i mixed 1901
(mrs Hillyard). Han var även en god
cricket-och golfspelare.
Han har skrivit »Förty years of First-class
Lawn-Tennis» (1924).
Hans hustru, B 1 a n c h e H. (f. B i n
g-1 e y), har varit en av Englands
framgångsrikaste tennisspelerskor och vann
mästerskapet i Wimbledon 1886, 89, 94,
97, 99 och 1900 samt var finalist 1885, 88,
91, 92 och 93.
Hon vann engelska mästerskapet i singel
inomhus 1901, All England Championship i
mixed 1888 (med E. Renshaw), 93 (W. Baddeley)
och 1907 (N. E. Brookes) och i damdubbel 1833
—96 (M. Stedman), 97 (Pickering) och 1906—07
(C. Meyer). R. C-n.
Hilsz [hilf], M a r y s e, fransk kvinnlig
pilot (f. 1903 7/3), har gjort sig känd genom
flera distans- och höjdrekord.
Ursprungligen modist i Paris, skaffade sig
Hilsz som fallskärmshopperska vid en
flygcirkus medel till flygutbildning och företog 1922—
29 sammanlagt 122 fallskärmsutsprång. Hon tog
1929 flygcertifikat och flög som första
kvinnliga flygare solo Paris—Saigon—Paris 1931
(27 000 km). Ar 1932 flög hon
Paris—Madagaskar—Paris, en sträcka på mer än 22 000 km,
över Afrikas sandöknar och urskogar.
Ar 1933 flög Hilsz med en 350 hkr Farman
Paris—Tokyo—Saigon—Paris på 5d 6t, och 1937
flög hon med ett 200 hkr Caudronsportplan
Paris—Saigon på 92t36m och satte därmed nytt
rekord på denna distans.
Sitt första världsrekord i höjdflygning satte
1245
Hilsz 1932 vid Villacoublay med 9 791 m,
förbättrade det 1935 till 11 235 m och 1936 till nu
(1940) gällande rekord, 14 310 m.
År 1934 demonstrerade Hilsz ett
Bre-guetplan på Barkarby flygfält. H.M.
Hilton [hiltan], Harold H., engelsk
golfspelare (f. 1869 12/i), vann brittiska
öppna mästerskapet 1892 och 97
(finalist 1911), amatörmästerskapet 1900, 01,
11 och 13, amerikanska
amatörmästerskapet 1911 och irländska öppna 1897,
1900, 01 och 02. Han spelade 10 gånger
för England mot Skottland 1902—12.
Hilton har bl. a. utgivit »My Golfing
Remi-niscenses» (1907) och »Modern Golf» (1913).
G. T-l.
Himalaja [hima’-], sanskrit, »snöns
boning», är det gemensamma namnet för
det breda band av mycket höga
bergskedjor, som begränsar Indien i norr.
Gränslinje i väster är Indus och i öster
Brahmaputra, där dessa floder
genombryta bergen och vända sig mot söder.
Avståndet i öster och väster är omkr.
2 500 km eller ungefär sträckan från
Stockholm till Afrikas nordkust.
Områdets bredd växlar mellan 200 och 600 km.
I Himalaja ligga samtliga de toppar på
jorden, vilka överstiga 8 000 m (omkring
16 st.), alla hittills obestigna, samt
omkring 200 toppar över 7 000 m, av vilka
hittills endast ett 30-tal ha bestigits.
Främsta orsaken till att ännu (1940) ingen av
Himalajas 8 000 m-toppar kunnat bestigas är
väderleksförhållandena. Monsunerna, d. v. s. de
vindar, som under tiden juni—nov. blåsa från
haven i söder och från Indien fortsätta upp
mot Centralasien på grund av det lågtryck,
som under nämnda tid råder där, äro
varma och mättade med fuktighet. Denna
avsätter sig, ofta under våldsamma stormar, i form
av snö på bergen. Särskilt trakten omkring
Himalajas högsta topp, Mount Everest, är på
grund av sin relativa närhet till havet och
stora höjd svårt hemsökt av monsunerna.
Topparna i Karakorum längst i väster äro mindre
utsatta.
Himalaja började relativt sent att
uppmärksammas. Den förste europé, som korsade
kedjan, var Samuel Turner, vilken 1783 sändes
som ambassadör till Tibet, men han tog föga
notis om bergen ur alpinistsynpunkt.
Fransmannen Victor Jacquemont, som bereste Indien
1829—32, nådde i Tibet en höjd av 5 500 m ö. h.
Senare uppträdde ett par mycket betydande
Himalajaforskare, de tyska bröderna Hermann
och Robert v. Schlagintweit, vilka anställdes
1246
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>