Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hinderlöpning, av redaktör Sven Lindhagen - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINDERLÖPNING
Bild 2. Från finalen i hinderlöpning vid OS i Antwerpen 1920. Italienaren E. Ambrosini leder
före svensken G. Mattsson och segraren, engelsmannen P. Hodge.
uppkomst förekom vid några av
Englands public schools.
Dessa mera tillfälliga lekar blevo
omkring 1840 regelbundet återkommande
tävlingar. Sålunda daterar sig »Crick
run» i ->Rugby från 1837 och
skolsteeple-chasen i -^-Shrewsbury från 1842. Vid
universitetet i Oxford anordnades den
första hinderlöpningen 1850.
Den senare tävlingen tillkom på följande
sätt. Efter den traditionella
universitetshinder-ritten sutto några studenter vid Exeter College
på kvällen och diskuterade sina upplevelser.
En av dem, Halifax Wyatt, som blivit kastad
av hästen, förklarade, att »hellre löper jag de
två milen till fots över hindren än sätter mig
upp på en sådan ’kamel’ än en gång». Idén
upptogs av hans kamrater, och någon tid senare
anordnades en »steeplechase till fots».
Hinderlöpning blev från början en av
den fria idrottens populäraste grenar i
England och förekom bl. a. vid den första
matchen Oxford—Cambridge 1864 men
ströks redan följande år från programmet.
År 1879 upptogs hinderlöpning 2 eng. mil
(3 219 m) vid engelska mästerskapen.
De första reglerna stipulerade, att hindrens
höjd skulle vara 3 fot (91,4 cm) och att varje
tävlande måste hoppa över eller vada genom
vattengraven.
Efter engelskt mönster anordnades
senare tävlingar i hinderlöpning i
kolonierna och i U. S. A. I sistnämnda land
anordnades mästerskap på 2 eng. mil från
1889 (på 3 000 m 1920, 28 och sedan 1932).
Kontinentens länder började först på
1920-talet visa intresse för denna
idrottsgren. I Frankrike och Finland upptogs
hinderlöpning 3 000 m på
mästerskapsprogrammet 1922, i Sverige och Tyskland
först 1936. I de flesta länder förekommer
ännu 1940 icke hinderlöpning som
mästerskapsgren.
Hmderlöpning i Sverige.
Under den fria idrottens genombrottsår
i Sverige (på 1880-talet) förekom ofta
»hinderlöpning». Distanserna voro dock
mestadels korta (150—300 m), och
tävlingsformen torde — trots att även
längdhinder förekommo — snarare kunna
betecknas som en föregångare till modern
häcklöpning än till hinderlöpning.
Det första verkliga hinderloppet i
Sverige ägde rum vid Baltiska Spelen i
Malmö 1914. Grenen var ej med i det
ursprungliga programmet men upptogs
några dagar före spelens öppnande.
I tävlingen, som var utlyst som internationell,
startade enbart svenskar. Rishinder på cirka
90 cm höjd och en »tegelmur» (av målat trä)
användes. Vattengrav saknades. Ingen av
deltagarna hade någon specialträning i denna
svåra gren. Banan var 500 m och löptes i en
»åtta» på idrottsplatsens fotbollsplan och löpar-
1249
40—NFS. III
1250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
