Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmenkolltävlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMENKOLLTÄVL1NGARNA
storslagen ram. Arrangörerna ha under
årens lopp fått en utomordentlig rutin,
och under loppet av knappa 2Va tim.
expedieras ofta över 400 hopp.
Holmenkolltävlingarna ha alltid varit öppna
för skidlöpare från främmande länder: 1903
startade den första svenska truppen, 1909 för
första gången fransmän och tyskar, 1911
amerikaner, 1912 finnar, 1914 österrikare, 1923
danskar och tjeckoslovaker, 1928 de första
japanerna. Från 1930 har deltagarlistan omfattat många
till Internationella Skidförbundet anslutna
länder, och framför allt har Sverige varit
talrikt representerat. Ar 1922 segrade för första
gången i tävlingarnas historia en utlänning, A.
Collin, Finland, på 50 km, 1933 gick segern på
17 km för första gången till en utlänning, K.
Heikkinen, Finland, och 1939 gick hoppsegern
för första gången utomlands, till Sven Selånger,
Sverige. Kombinerad tävlan (där kungapokalen
utdelas) och »damernas pokal» (till bästa
hoppare i kombinerad tävlan) ha däremot aldrig
vunnits av andra än norrmän.
Militärpatrulltävling (anordnad 1930) och
staf ettlöpning 4x10 km ha hititlls ej tillhört
det ordinarie programmet.
Tävlingsstatistik.
I nedanstående statistik ha medtagits, utom
de tre främsta, bäste man från Norge, Sverige
och Finland samt alla svenskar, som nått bättre
placering än 16. man.
1903.
Holmenkolltävlingarnas internationella
betydelse daterar sig från 1903. Då anordnades i
Kristiania en storslagen idrottsfest, kallad
»Nordiska Vinteridrottsveckan», varvid Sverige för
första gången skickade en representativ trupp
utomlands. I 5-milsloppet deltogo sålunda 17
svenskar, i backe och kombinerad tävlan 11 man.
50 km: 1) K. Hoveisen 4t 17m 6s; 2) P.
Andreas-sen 4.17.45; 3) K. Sonerud 4.19.52. — Bästa
svenskar voro: 18) J. A. Grubbström 4.46.57 och 20)
E. A. Grubbström 4.47.56.
5-milsloppet blev ett svidande nederlag för
svenskarna. Utom V. Thorin och C. J.
Johansson från Tunadals IF, vilka tränat en månad i
den norska terrängen och åkte på norska
skidor, använde samtliga svenskar långa
löpskidor. I den branta och »knixiga» terrängen voro
möjligheterna att ta sig fram med dessa små,
och resultatet blev, att svenskarna utklassades.
Som nr 1 i tävlingen startade N. A. Hedj
er-son. Han blev efter en kort stund omkörd av
flera norrmän, föll upprepade gånger och
insåg det hopplösa i att fullfölja loppet. Han
förstod också, att den korta terrängskidan var
överlägsen, och lyckades, sedan han ett tiotal
år senare invalts i Svenska Skidförbundets
styrelse, få den införd i Sverige. Fyra gånger
var han ledare för svenska Holmenkolltrupper.
Komb.: 1) K. Hoveisen; 2) H. Smith; 3) J.
Bentzen. — 19) O. Bomgren.
I backhoppning, yngre klassen, blev A.
Norling 10. och G. Tandberg 14. man.
1904.
50 km: 1) P. Bakken 4.56.26; 2) P. Andreassen
5.02.08; 3) O. Rönningen 5.05.02. — 8) V.
Thorin, Sv, 5.19.48; 9) C. J. Johansson, Sv, 5.19.57. —
Av 21 startande fullföljde endast 11 loppet,
däribland de båda startande svenskarna. Fem
åkare från Trysil placerade sig främst.
Komb.: 1) P. Bakken; 2) H. Smith; 3) A.
Udbye.
1905.
På grund av unionskrisen startade inga
svenskar i Holmenkollen åren 1905—09. 5-milen
inställdes på grund av snöbrist.
Komb.: 1) T. Hansen; 2) P. Bakken; 3) G.
Gulbrandsen.
1906.
50 km: 1) E. Rönæs 5.33.37; 2) H. Bakken
5.43.37; 3) P. Bakken 5.51.54.
Komb.: 1) J. Grini; 2) P. Bakken; 3) T. Hansen.
1907.
40 km: 1) E. Rönæs 2.48.30; 2) J. Skjærbæk
2.55.17; 3) A. Udbye 2.57.34.
Komb.: 1) Ö. Midthus; 2) P. Bakken; 3) P.
Simonsen.
1908.
50 km (47,5 km): 1) E. Rönæs 3.43.51; 2) O.
Bjaaland 3.53.27; 3) J. Skjærbæk 3.53.50.
Komb.: 1) A. Larsen; 2) E. Kristiansen; 3) K.
Holst.
1909.
I stället för 5-milen i Holmenkollen
anordnades under vinteridrottsveckan ett 3-milslopp
vid Lillehammer.
Komb.: 1) T. Hansen; 2) L. Neby; 3) A. Hallen.
1910.
50 km: 1) L. Bergendahl 4.41.19; 2) T. Braaten
4.44.03; 3) A. Hallén 4.44.19.
Komb.: 1) L. Bergendahl; 2) O. Tången; 3)
A. Hallén.
I backhoppning startade 3 svenskar; J.
Skoglund blev 4. i yngre klassen. Det var första
gången efter unionskrisen, som Sverige deltog
i Holmenkollen.
1911.
50 km: 1) T. Braaten 4.34.58; 2) E. Mellesmo
4.36.27; 3) E. Rönæs 4.41.22.
Komb.: 1) J. Kristoffersen; 2) K. Holst; 3) O.
Tången.
1912.
50 km: 1) L. Bergendahl 4.28.35; 2) T.
Braaten 4.45.52; 3) A. Vesterhaug 4.47.29.
Komb.: 1) L. Bergendahl; 2) J. Kristoffersen;
3) K. Ullevaalseter. — O. Tandberg, Sv, blev
6., M. Jacobson 13. i klass B.
I backhoppning, yngre klassen, blev F.
Nie-minen, Fi, 4. och M. Jacobson, Sv, 13. man.
1913.
50 km: 1) L. Bergendahl 4.04.47; 2) J.
Kristoffersen 4.05.56; 3) E. Mellesmo 4.13.11. — 12) H.
Petas, Fi, 4.44.28.
17 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
