Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häcklöpning - Tävlingsregler, av Sven Lindhagen - Teknik, av major Nils Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄCKLÖPNING
avståndet mellan häckarna 9,14 m, avståndet från
sista häcken till mållinjen 14,02 m. Vid
häcklöpning 120 yards (109,728 m) äro
häckarna 3 fot 6 tum (1,0668 m) höga och avstånden
resp. 15 (13,716 m), 10 (9,144 m) och 15 yards
(13,716 m).
Vid häcklöpning 200 m användas tio
76,2 cm höga häckar pr bana. Avståndet från
startlinjen till första häcken skall vara 18,29
m, avståndet mellan häckarna även 18,29 m,
avståndet från sista häcken till mållinjen 17,10 m.
Vid häcklöpning 220 yards (201,168
m) skola samtliga ovannämnda avstånd vara 20
yards (18,288 m).
Vid häcklöpning 400 m användas tio
91,4 cm höga häckar pr bana. Avståndet från
startlinjen till första häcken skall vara 45 m,
avståndet mellan häckarna 35 m och avståndet
från sista häcken till mållinjen 40 m. Vid
häcklöpning 440 yards (402,336 m) skola
avstånden vara: 49,2126 yards (45 m) till första
häcken, 38,2764 yards (35 m) mellan häckarna
och 46.2992 yards (42,336 m) från sista häcken
till mål.
Vid häcklöpning 80 m för damer
användas åtta 76,2 cm höga häckar pr bana.
Avståndet mellan startlinjen och första häcken
skall vara 12 m, mellan häckarna 8 m och från
sista häcken till mållinjen 12 m. Vid
häcklöpning 83 m är häckarnas antal sju och
avstånden resp. 14 m, 9 m och 15 m.
Vid juniortävlingar användes t. o. m.
1940 i Sverige för häcklöpning 110 m 91,4 cm höga
häckar, därefter även häckar av 1,06 m höjd.
I Sverige anordnas även tävlingar i
häcklöpning 100 m för skolungdom
över tio 91,4 cm höga häckar. Avståndet från
startlinjen till första häcken skall vara 13,25 m,
mellan häckarna 8,25 m och från sista häcken
till mållinjen 12,50 m. S. L.
TEKNIK.
Av de tre vanligaste tävlingssträckorna,
110, 200 och 400 m, är den första svårast
i tekniskt avseende men samtidigt
grundläggande för all häcklöpning.
Häcklöpning är en löpning och icke en
serie av hopp, d. v. s. man skall liksom
i vanlig löpning sträva efter att få
kroppens tyngdpunkt att följa en bana så
parallell med marken som möjligt och
således höjd så litet som möjligt över
häcken. På detta faktum skall
teknikträningen byggas.
Häcklöpning 110 m.
Starten och löpningen fram till första häcken.
Starten är densamma som vid
->-kort-distanslöpning. Den fot, som först föres
över häcken, sättes i den bakre gropen.
Blicken hålles i startställningen riktad
längre fram mot målet än vid
kortdistans-löpning, detta därför att kroppen efter
starten måste resas tidigare vid
häcklöpning 110 m än vid löpning 100 m.
Till första häcken (13,72 m) tagas 8 steg,
räknat från bakre benets framförande ur
startgropen, och man går över häcken i
det nionde. Erfarenheten har nämligen
visat, att detta stegantal är lämpligast,
dels för att uppnå erforderlig snabbhet,
dels för att vinna erforderlig
korrespondens med stegen mellan häckarna. På
sträckan fram till första häcken skall
farten drivas upp till den högsta
möjliga. Samtidigt söker man få de tre sista
stegen i samma rytm som de tre stegen
mellan häckarna. Kroppen måste därför,
som ovan nämnts, rätas upp tidigare än
vid löpning 100 m, så att den redan efter
de fem första stegen har fått den för
loppet lämpliga ställningen.
Passerandet av en häck.
Passerandet av en häck skall ske
genom ett löpsteg och icke genom ett hopp!
Vi antaga, att höger fot först går över
häcken och att den alltså i
startställningen är placerad i bakre gropen.
När vänstra foten sista gången före
häcken sättes i marken, får detta icke ske
genom att den smälles i till en studs eller
att den, såsom vid höjdhopp, sättes i med
hälen före, varigenom kroppen skulle
kastas upp i luften.
Under bakre benets kraftiga
från-skjutning svänges främre benet absolut
rakt framåt upp mot häcken som vid ett
vanligt löpsteg men något högre och
längre — knäet skall således vara böjt i
början av rörelsen.
Hålles benet sträckt, kommer rörelsen
nämligen att likna och verka som pendlingen uppåt
vid ett höjdhopp och därigenom verka
fartminskande.
Då foten just är på väg över häcken,
sträckes benet, dock aldrig fullständigt,
och först då fälles överlivet framåt.
Armarna skola balansera benens
rörelser. Under nyss beskrivna rörelser
lyftes först vänstra (om man löper med
höger ben först över häcken) armen fram-
73
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
