Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägarorganisationer, av kommendörkapten Gustaf W:son Lilliehöök - Jäger, Adolf - Jäger, O. Heinrich - Jägersrobanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGERSROBANAN
Läns jaktvårdsföreningarnas styrelser tillse
jaktvårdsarbetet på resp. arbetsfält. I länen
verka dessutom jaktvårdskonsulenter.
Medlemmarna av länens jaktvårdsföreningar
äro samtidigt medlemmar av Svenska
Jägareförbundet. Till länens jaktvårdsföreningar
kunna även vara anslutna s. k. lokala
jaktvårdsföreningar, omfattande en mindre del av
ett län, t. ex. en socken eller del därav. Man
har på detta sätt så mycket som möjligt velat
decentralisera jaktvårdsarbetet, som ju
dessutom är högst olika i skilda delar av vårt land.
Internationella Jaktrådet.
Internationella Jaktrådet, Conseil
International de la Chasse (C. I. C.), Paris,
grundades 1930 och räknade 57 nationer
som medlemmar 1937. C. I. C:s uppgift är
att åstadkomma ett internationellt
samarbete på jaktens och jaktvårdens
områden.
C. I. C. har sålunda genom internationella
överenskommelser lyckats för framtiden
förhindra utrotningen av flyttfågel med nät i
Nordafrika på våren och vidare den för
viltbeståndet särskilt i Afrika farliga jakten med
flygmaskin. Rådet har vidare skapat enhetliga
normer för bedömning av europeiska
->-jakt-troféer på utställningar. Liknande normer för
troféer från främmande världsdelar förberedas.
Vidare är en samling rekordtroféer, vilka nu
mestadels äro i privat ägo, planerad. På C. I. C:s
initiativ tillkom 3 juli 1937 en överenskommelse,
vilken till slutet av 1937 biträtts av 13 stater,
om tullfri införsel av jaktvapen vid
jaktexpeditioner i dessa länder.
Jäger, Adolf, tysk fotbollsspelare (f.
1889 31/3), tillhörde Altona 93 och anses
ha varit Tysklands bäste centerforward
före 1914. Han spelade 1908—24 i
landslaget 18 gånger.
Jäger, O. Heinrich, tysk
gymnastikpedagog (1828—1912), professor,
skapade på 1850-talet med den grekiska
»gymnastiken» som förebild ett »naturligt»
gymnastiksystem, i
vilket främst gång,
löpning, kast, hopp
och klättring
ingingo. I sin
ursprungliga form (till
1874) var den
jä-gerska gymnastiken
starkt militärt
betonad och
omfattade bl. a. ett slags
vapengymnastik med järnstavar, ett
redskap som genom Jäger införts i den tyska
gymnastiken. Däremot intogo de vid
denna tid i tysk turnén dominerande
redskapsövningarna blott en obetydlig
plats i det jägerska systemet.
Jäger var 1854—57 gymnastiklärare i Zürich
och blev 1862 överlärare vid och senare chef
för Turnlehrerbildungsanstalt i Stuttgart. På
denna post försökte han att reformera den
württembergska skolgymnastiken efter sina
idéer men misslyckades och tog därför avsked
1890. Orsaken till detta misslyckande var dels
Jägers stridslystnad, dels det nära nog
obegripliga språk, på vilket hans böcker voro skrivna.
Jägers viktigaste arbeten äro »Gymnastik der
Hellenen» (1850), »Turnschule für die
deut-sche Jugend» (1864) och »Neue Turnschule»
(1876). Mbg.;R.C-n.
Jägersrobanan, kapplöpningsbana 5 km
s. o. om Malmö, invigd våren 1907, är
centrum för Sydsveriges galopp- och
travsport.
På initiativ av Bror Cederström och C. L.
Müller bildades 1906 A.-B. Skånes galopp- och
travbana, som inköpte egendomen Jägersro.
Där anlades permanenta banor för hinder-,
slät- och travlöpningar, varjämte täckta
tribuner, restaurations- och vågbyggningar samt
stallar och bostäder för personalen m. m.
byggdes. Under årens lopp har den alltmer
utvidgats och förbättrats, bl. a. med en 1100 m lång
rak galoppbana för 2-åringar.
Våren 1907 öppnades banan med travlöpningar,
och 14 juni redos de första galopplöpningarna.
Särskilt galoppsporten fick nu på den nya
banan stort uppsving med ett vår-, ett
sommar-och ett höstmeeting. Eftersom totalisator på
grund av riksdagsbeslut av 1898 ej fick
anordnas, bar sig emellertid banan ej — det
var t. o. m. fråga om att sälja den. Genom
en av greve Clarence v. Rosen gjord
insamling räddades emellertid banan 1916. Han
förmådde dessutom de flesta aktieägarna att
överlåta sina aktier på Skånska
Fältrittklub-ben. Sedan v. Rosen även insamlat medel till
bildande av en Derby- och Kriteriefond med
villkor, att såväl Derbyt som Kriteriet skulle
ridas på Jägersrobanan, gick denna en ny
glansperiod till mötes. Genom de stora prisen
lockades danska hästar över, och sedan
totalisatorn återinförts 1923, blev publiken allt
talrikare. Det första Derbyt reds 1918, och alltsedan
dess ha Derbydagarna varit banans glansdagar.
Genom travsportens frammarsch
nödvändiggjordes omfattande utvidgnings- och
förbättringsarbeten. Skånska Travsällskapet, som från
början anordnat travtävlingarna på Jägersro,
önskade därför stå på egen grund. Då enbart
galopptävlingarna icke kunde bära driften,
617
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
