Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järvsö - Jättesväng - Jökel eller glaciär →Bergsbestigning, sp. 752 - Jönköping, av kamrer Adolf Ljunggren, Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRV SÖ
Bild 1. Exteriör av Jönköpings idrottshus.
Järvsö, stationssamhälle i n.
Hälsingland, är berömt för sin utomordentliga
skidterräng och sina vackra omgivningar.
I Järvsö invigdes 1937 en modern
slalombacke, 700 m lång och med 160 m höjdskillnad.
Ar 1941 invigdes vid sidan av denna en
störtloppsbana.
Järvsö IF (st. 1915, 108 medl. 1941) hör till
nedre Norrlands bästa i utförsåkning. S. L.
Jättesväng (ty. Riesenfelge), gymnt.,
är en av de mest krävande övningarna i
räckgymnastiken. Vid jättesväng, som
kan utföras både fram- och baklänges,
pendlar kroppen från hängande
ställning, tills omsvängning sker. Gymnasten
befinner sig därvid ett ögonblick i lodrät
ställning med huvudet nedåt. Övningen
kräver stor muskelstyrka, smidighet och
snabbhet. Mbg.
Jökel eller glaciär ->Bergbestigning,
sp. 752.
JÖNKÖPING.
Av kamrer Adolf Ljunggren, Jönköping.
I Jönköping (36 279 inv. 1941) ha
gymnastik och idrott mycket gamla anor.
Staden blev vid den moderna idrottens
genombrott i Sverige centrum för
idrottslivet i Småland och har sedan dess
bibehållit sin ledande ställning inom
landskapet.
Elever till P. H. Ling spredo kännedom om
den lingska gymnastiken till Jönköping, och
631
redan 1815 uppfördes där vid Slottsgatan ett för
den tiden rymligt gymnastikhus, där den
frivilliga gymnastiken bedrevs till 1830, då
byggnaden övertogs av Jönköpings läroverk.
Intresset för gymnastik levde emellertid kvar, och
den nu existerande gymnastikföreningen,
Jönköpings GF (st. 1918, 650 aktiva gymnaster
1941), är den femte i storlek i Sverige.
Nästan lika gammal som gymnastiken är
simningen, som infördes av en elev till Jöns
Svanberg, lagman Lars Löwenadler. På
dennes initiativ bildades 1829 Jönköpings
Simsäll-skap, som s. å. höll sin första simpromotion.
Föreningen upphörde med sin verksamhet i
slutet av 1800-talet, men andra föreningar togo
upp simning, som är den gren, i vilken
Jönköping haft de största framgångarna. Den nu
existerande specialklubben, Jönköpings
Sim-och Livräddningssällskap (st. 1922, 153 medl.),
har haft många goda förmågor, främst
sim-merskorna M. Lundberg och A. M. Herrlin
samt simmarna Härden Johansson, N. Kling,
L. Sixtfors samt A. och O. Wirén.
Roddsporten fick tidigt utövare, och det 1884
stiftade Jönköpings Roddsällskap (40 medl.) är
stadens äldsta nu existerande idrottsförening.
Sällskapet, som tidigare även sysslade med
andra idrotter och bl. a. 1896 på en åker i
stadsparken anordnade de första tävlingarna i
fri idrott, har båthus vid Munksjön med
modernt båtmaterial. I slutet av 1800-talet funnos
även föreningar för skridsko- och cykelåkning.
En ny epok i stadens idrottshistoria inleddes
1901 med stiftandet av Jönköpings AIF, som
s. å. på Dunkehallar v. om staden med
kommunal hjälp ordnade den första idrottsplatsen,
Stadsparksvallen. Där anordnades 1902 SM, och
vid detta tillfälle lades grunden till
Riksidrottsförbundet. S. å. tog föreningen
initiativet till Smålands Idrottsförbund, Sveriges
första distriktsförbund. År 1910 sammanslogs
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
