Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Modern kapplöpningssport - Löpningar och löpningsridning - Träning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPLÖPNINGSSPORT
lusten att släppa till alla sina krafter. Beredes
hästen smärta, just när han gjort det, som
begärts av honom — i detta fall att anstränga sig
att springa fort — förbinder han
ansträngningen med smärtan och undviker nästa gång
att anstränga sig. Minns han däremot, att han
kommer ifrån obehaget av spöslagen genom att
anstränga sig, kommer han nästa gång att
springa fortare redan vid en antydan till
drivning med spö.
Avsaktning, återritt och invägning.
Då målet passerats, saktar ryttaren så
småningom av sin häst utan grova
tygeltag. Ju tröttare och hårdare utriden
hästen är, desto viktigare är att
avsakt-ningen sker långsamt. En tvär
avsaktning kan lätt medföra skador på
frambenen. Först sedan hästen avsaktats rakt
ut, vänder ryttaren.
Äterritten till vågen sker i Sverige i
regel i skritt men på många utländska banor
undantagslöst i galopp för att förkorta tiden
mellan löpningarna. Under återvändandet till
vågen får ingen vidröra ryttaren eller hästen,
för att intet smussel med vikten skall kunna
ske. I regel följer diskvalifikation, om
ryttaren t. ex. tagit någon i hand under
återvändandet till vågen före vägningen.
På ett särskilt avskilt område vid vågen sitter
ryttaren av, sadlar själv av sin häst och går,
bärande sadeln, till vågen, där vikten
kontrolleras genom invägning.
Först sedan alla ryttarna vägt in utan
anmärkning och protesttiden, vanligen 5 à 10
minuter efter invägningen, utgått, är löpningens
resultat definitivt.
TRÄNING.
Ryttarens träning.
Ridning och åter ridning är den bästa träningen.
Kapplöpningsridning ställer stora
fordringar på ryttarens fysik. Endast den,
som genom långvarig övning behärskar
galoppridningens teknik och, om det
gäller hinderlöpningar, även hinderhoppning
i full fart, har utsikt till annat än
tillfälliga framgångar.
Den bästa träningen är självfallet
ridning, särskilt träningsgaloppering och i
all synnerhet deltagande i löpningar.
Flitigt galopperande i snabbt tempo och ofta
återkommande deltagande i
kapplöpningar kunna, om ryttaren icke behöver
reducera sin vikt, onödiggöra all annan slags
träning. Raska promenader, korta språng-
marscher, tennis, cykling, boxning och
annan sport äro dock endast till gagn.
Behöver ryttaren gå ned i vikt, räcker
det sällan att taga bastubad eller
turkiska bad. Lämplig diet och ökade
kroppsliga ansträngningar krävas. Däremot äro
i regel de förr använda laxeringskurerna
och avmagringspillerna förkastliga.
Ett sunt levnadssätt är lika nödvändigt för en
kapplöpningsryttare som för varje annan
idrottsman.
Särskilt den mindre rutinerade
ryttaren bör under träningstiden och i
synnerhet dagarna före en löpning
fullständigt avhålla sig från alkohol och helst
även från rökning.
Innebär avståendet från rökning ett mycket
starkt ingrepp i vanorna, kan det, om han helt
plötsligt bryter sin vana, bringa ryttaren ur
psykisk jämvikt. Det är därför klokast att sluta
röka, redan då träningen börjar.
Tyvärr föra många jockeyer icke så
sobert levnadssätt, som deras
verksamhet kräver och hästägarna borde kunna
fordra. Många skickliga och till en
början framgångsrika jockeyer ha sjunkit
ned till andra rangens krafter, därför att
de icke haft karaktär nog att vårda sin
kondition.
Hästens träning.
Genom träningen bringas hästen i
sådan författning, att löpningen i regel icke
ter sig som någon utomordentlig
ansträngning utan som ett led i arbetet.
Träningsarbetet kan endast sätta hästen
i stånd att till fullo använda sina
inneboende möjligheter och därigenom visa
sin kvalitet eller klass. Däremot kan man
genom träning icke göra en god häst av
en dålig och ej en snabb häst av en
långsam.
Hästens skötsel.
För att hästen skall uthärda
träningsarbetet, måste han, då träningen börjar,
vara frisk både i lemmar och inre organ
och genom lämplig fodring vara i gott
allmäntillstånd.
Då hästen tillbringar kanske 22 timmar av
dygnets 24 i stallet, måste detta vara så ordnat,
att han trivs. Han är i regel inhyst i en
rymlig box, där han fritt kan röra sig, med ett
781
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
