Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina, av civilingenjör Orvar Karlbeck och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
kroppens alla muskler, mer fått karaktären av
nationellt gymnastiksystem än kampidrott. Det
är i denna form, där man framför allt lägger
vikt vid andningen, som boxningen blivit
grundval för den fysiska fostran i våra dagars Kina.
I tai-ki utnyttjar man systematiskt
motståndarens kraft för att besegra honom, en
metod som även är typisk för japanernas ur
kinesisk boxning utvecklade ->jiu-jitsu.
I regel ägnade sig en boxare åt det ena eller
andra systemet, men det hände stundom, att
en boxare behärskade båda. En av de sista av
dessa mästare, Ho Yüan-kia,
grundade 1909 i Shanghai Kinas
första idrottsförening, Tsing wu
ti-yüh-hui, som framgångsrikt
arbetat på ett återupplivande av
de gamla kinesiska idrotterna.
Brottning — folksport.
Kinesisk brottning, kio-li
(av kio, horn, och li, styrka),
är äldre än boxning och stod
högt i anseende, särskilt
under Tangdynastien, då
yrkesbrottare ständigt stodo
till hovets förfogande och
då kejsarna själva uppträdde
som brottare. Senare har
brottningen främst levat
kvar som de breda lagrens
sport.
Till sin art liknar den
kinesiska brottningen mest
japanernas sumo (->-Japan, sp. 517 ff.).
Det gäller sålunda att få
omkull motståndaren och icke
att pressa hans skuldror till
marken.
Fotboll, hästpolo och golf voro tidvis mycket
populära.
Kinesisk fotboll, tsu-kiu, spelades
redan under Kinas äldsta historiska tid
och fick på 600-talet e. Kr. nya regler, som
uppvisa många likheter med de för
modern fotboll gällande (-^-Fotboll, sp. 107).
Samtidigt som fotboll i slutet av
Tang-perioden allt mer förlorade sin betydelse,
blev det på 700-talet från Persien
införda polospelet till häst, ki-kiu,
mycket populärt, särskilt under
Sungdyna-stien (->-Hästpolo, sp. 152). •
Under två skeden, på 200-talet f. Kr.
och under Sungdynastien, var ett slags
golfspel, lung-wan (lung, slå med stav,
wän, boll), mycket populärt.
Spelets regler äro bevarade och visa en
förvånande likhet med de för modern golf
gällande. Spelet gick ut på att slå en liten
mahognyboll från en utslagsplats till och ned
i ett med en flagga markerat hål och därifrån
vidare till nästa hål. Avståndet mellan hålen
varierade efter spelarnas skicklighet.
Modern sport.
Västerländsk sport infördes i Kina
1908 av amerikanska och engelska
missionärer men har först sedan
1930 vunnit större
utbredning. Hämmande på
utvecklingen har främst
verkat kinesernas
misstänksamhet mot allt
främmande, vidare de oroliga
politiska förhållandena samt
slutligen de enorma
avstånden, vilka i hög grad
försvåra hållandet av större
tävlingar.
De nationella idrottsspelen ha på
1930-talet medfört ett uppsving.
Den moderna sportens
uppsving i Kina daterar sig
som nämnts från 1930, då
staten genom betydande
anslag till idrotten
möjliggjorde nationella idrottsspel.
Vid de första spelen, i
Han-kou 1930, var antalet deltagare
1627, vid spelen i Nanking 1933
deltogo 2 259, och i Shanghai 1935,
då kvinnor för första gången deltogo, hade
antalet stigit till över 3 000. Deltagarna i dessa
spel utgjorde endast den fåtaliga elit, som
framgått ur ett stort antal lokala uttagningstävlingar.
Kina, som sedan de första ->Fjärran österns
Spel i Manila 1913 regelbundet deltagit i dessa,
deltog 1932 för första gången i OS. Landet
representerades då endast av en sprinter, men
vid OS 1936 däremot deltog Kina med en trupp
på omkring 100 man.
Basketboll och fotboll de populäraste
idrottsgrenarna.
Basketboll och fotboll samt i andra
hand tennis äro de moderna sportgrenar,
som fått största utbredningen i Kina. Av
andra spel förekomma framför allt
vol-leyball, baseboll och amerikansk handboll.
I alla delar av landet finnas planer för
basketboll, och det kinesiska lag, som deltog
vid OS 1936, visade en beaktansvärd spelstyrka.
Bild 3. Kinas bäste
tennisspelare, Ko-Sin-Kie, tränar i
Al-vikshallen i Stockholm.
845
848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
