Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnogymnastik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNOGYMNASTIK
Utvecklingen 1 Sverige från 1800-talets senare
hälft.
I Sverige torde ordnad skolgymnastik
för flickor ha förekommit först 1845 och
då med P. H. Lings dotter Hildur Ling
som ledarinna. År 1854 infördes
gymnastik för flickor i ett par skolor i
Karlstad och, på initiativ av Santesson, i
Strängnäs, och 1864 inrättades en
avdelning för kvinnliga elever vid G. C. I. Vid
årsskiftet 1881—82 bildades den första
kvinnliga gymnastikföreningen i
Stockholm och ett par månader senare den
alltjämt existerande Sköldmön i Göteborg.
Första gången kvinnor gymnastiserade
offentligt var 20 maj 1885 i Stockholm.
Någon särskild dräkt hade man ej vågat ta
på. »Sköldmörnas» första gymnastikdräkt (bild
5) utgjordes av höghalsade blusar med
kjol-liknande skört samt knäbyxor, som räckte en
god bit nedanför knäet.
Deras första uppvisning ägde rum inför
enbart kvinnlig publik, enär det ansågs
opassande med manliga åskådare.
Vid den stora internationella gymnastikfesten
i Stockholm 1891 fingo »efter tusen om och men,
skrivelser, hotelser, intriger, gräl och tårar»
även gymnaster ur Stockholms Kvinnliga
Gymnastikförening samt en trupp »Sköldmör» lov
att deltaga. Från Finland kom en trupp från
Gymnastikföreningen för Fruntimmer i
Helsingfors. På festen uppträdde »Sköldmön» i en
dräkt, som en tidning fann »pikant och
smakfull», nämligen i vit, blåkantad kjol, vit blus
med blå sjömanskrage samt ett skärp med
långa, fransprydda ändar i de svenska färgerna.
Reaktionen mot den alltför manliga
prägel, som den lineska gymnastiken
hade, då den utövades av kvinnor,
framträdde ganska tidigt. På 1870-talet t. ex.
försökte man införa den s. k.
Drach-mannska gymnastiken (utarbetad efter
fransmannen Laisné av den danske
läkaren A. G. Drachmann), som delvis
utfördes under musik och med användande av
klubbor, kulstänger och ringar.
Drach-manns rörelser prövades bl. a. vid Högre
Lärarinneseminariet i Stockholm.
Under 1800-talets sista årtionden hade
kvinnogymnastiken i Sverige alltjämt en
utpräglat manlig, nästan militär
prägel. Den bedrevs därjämte alltjämt i
olämpliga kläder och ej sällan också i
illa vädrade lokaler. Pånyttfödelsen
inträffade först i början av 1900-talet, då
Mensendiecks och framför allt Dalcrozes
idéer började vinna insteg. En kraftig
impuls gav också Elli Björksténs
uppvisning vid OS i Stockholm 1912 med den
finska damtruppen, som genom sin
mjukhet, rytm och grace slog mycket an både
på allmänheten och de gymnastiska
fackkretsarna.
Den svenska kvinnogymnastiken har
givetvis fått impulser från flera olika håll,
men Elli Björksténs inflytande torde ha
varit det ojämförligt starkaste. Det av
henne 1922 stiftade Nordiskt Förbund för
Kvinnogymnastik har bl. a. anordnat
utbildningskurser under hennes direkta
ledning, i vilka hundratals svenska
gymnastiklärarinnor deltagit. Inom en del fri-
Bild 8. På 1870-talet ville man i Köpenhamn och Stockholm göra kvinnorna graciösa med hjälp
av den s. k. Drachmannska gymnastiken, i vilken bl. a. smällklubbor och kulstänger kommo till
användning.
1105
1098
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
