Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lanzi, Mario - Lapébie, Roger - Lappalainen, Martti - Lappar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPAR
Lanzi, Mario, italiensk löpare (f. 1914
10/io), mekaniker i Milano, är den
hittills bäste friidrottsman Italien haft.
Lanzi överraskade med
att som 19-åring bli
tvåa efter M. Szabo vid
EM på 800 m 1934.
Han vann silvermedalj
på samma distans vid
OS 1936 och blev trea
vid EM 1938. Han
nådde sin bästa form 1939,
då han pressade R.
Harbig, Tyskland, till
världsrekorden på 400
och 800 m och själv
satte italienska rekord
med 46,7s, resp. lm 49s.
I landskampen mot
Tyskland 1941 slog han
överraskande Harbig på båda sträckorna. S. L.
Lapébie [lapebi’], Roger, fransk
professionell cyklist (f. 1911 16/i), blev trea
i Frankrike runt 1934 och segrade 1937.
Han vann 1933 franska mästerskapet på
landsväg och 1937 Paris—Nizza.
Brodern, Guy (f. 1913), vann vid OS
1936 i landsvägsloppet silvermedalj
individuellt och guldmedalj i lag samt
guldmedalj i förföljelseloppet 4 000 m på
bana. P. b.
Lappalainen, Martti, finsk skidlöpare
(1902—41), jordbrukare i Libelits, var
1924—36 en av Finlands bästa och
pålitligaste längdlöpare
och vann 50 km i
Holmenkollen 1928
och såväl 30 som 50
km i Lahtis 1929,
vid sistnämnda
tillfälle i hård strid med
S. Utterström.
Han blev fyra på 18
km vid OS 1932 och
vann finska
mästerskapet på 10 km 1929—31,
blev tvåa på 30 km vid
Nordiska Spelen 1926
samt segrade i
Boden-loppet 1936. Han
stupade okt. 1941 i kriget
mot Ryssland.
Brodern, Tauno (f.
1898 »%), ledare för en
skidfabrik i Libelits,
blev sexa på 50 km vid
OS 1928 och sjua 32.
Vid FIS-tävlingarna i
Från lapparnas storhetstid i skidlöpning. De i
distanslöpningen Falun—Gävle 1897 deltagande
norrbottningarna. Sittande fr. v. lapparna N.
Rimpi, L. Olofsson (trea i tävl.) och A.
Kuol-jok (segrare); de stående äro fr. v.
norbottning-arna J. A. Grubbström (tvåa), Jakob Nordlund
(fyra), V. Sundgren (femma) och A. E.
Grubbström (sexa).
Lahtis 1926 blev han tvåa på 30 och 50 km samt
vann en vecka senare 60 km vid Nordiska
Spelen. Han har senare verkat som skidtränare,
bl. a. i Polen. Han utgav 1930 en handbok i
skidlöpning (sv. övers. 1933). M.J.
Lappar, eller som de själva kalla sig
s a m e r, finnas i n. Sverige, Norge,
Finland och Ryssland till ett sammanlagt
antal av omkr. 30 000 men ha idrottsligt
spelat en roll endast i Sverige, där deras
antal uppgår till omkring 6 500.
Skidlöpning har av ålder varit lapparnas
huvudidrott (->Skidsport).
Bland pioniärerna inom svensk skidsport
voro många lappar. Sålunda dominerades
den första tävlingen i Sverige,
->Norden-skiöldstävlingen, som hölls 1884, av lapparna
Pavva Lars Nilsson Tuorda och P. O. Länta, och
i slutet av 1890-talet voro L. Olofsson, N.
Mattsson Rimpi och A. Kuoljok de ledande
svenska skidlöparna. Bland de främsta under
1900-talets första årtionde var J. P. Sivertsson.
Alla dessa voro från Norrbotten, men sedan
1920-talet har den ledande platsen intagits av
jämtländska lappar, Torkel Persson, J. och T.
Fjällberg samt Lars Theodor Jonsson. Jämte
dessa bör nämnas norrbottningen Johan
Abraham Persson.
Lapskor ha i ringa utsträckning deltagit i
tävlingar. Mest bekant är Brita Thomasson,
som 1937 blev tvåa i SM i slalom.
De lapska skidlöparna, som kring
sekelskiftet hade svårt att förstå »sekundernas bety-
M. Lanzi under
Stadionspelen 1937.
Martti Lappalainen
startar i
Lahtis-spelen.
Martti Lappalainen
startar i
Lahtis-spelen.
25
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
