Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidingö - Lidingöpokalen - Lidköping - Lidman, Håkan - Lidström, K. Arne F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIDINGÖPOKALEN
som 1917 fick antaga namnet Lidingö IF; båda
klubbarna på n. delen av ön. På s. delen
bildades IFK 1918 (upplöst 1924) och IK Vale 1925.
IK Vale och Lidingö IF sammanslogos 1932
till IFK (350 medl. 1942), och häri ingingo
småningom flertalet medlemmar från
Kyrk-vikens Bollklubb, Lidingö Brottarklubb,
Lidingö Boxningsklubb och Lidingö Skidklubb.
IFK är sedan dess en av Stockholms distrikts
mest livaktiga med mycket starka sektioner
för fri idrott, skidlöpning, orientering samt
olika bollspel.
Bland övriga föreningar märkas IK Trimer
(st. 1933, 65 medl.), Aga IF (st. 1935, 260 medl.),
som har goda roddare, Lidingö Golfklubb (st.
1933, 218 medl.), som har en förstklassig
18-hålsbana vid Sticklinge, Lidingö Tennisklubb
(st. 1927, 70 medl.) samt två
skolidrottsför-eningar. Lidingö Sim- och
Livräddningssällskap (st. 1924) samarbetar med IFK.
Endast primitiva idrottsplatser funnos till
1916, då samskolans plan blev färdig. En fullt
modern idrottsplats, Lidingövallen, invigdes vid
Kyrkviken 1936. I dess närhet finnes även en
mindre skidbacke. En tennishall invigdes 1929.
På Bosön ligger Riksidrottsförbundets 1939
invigda idrottsinstitut, Paulsro.
Lidingö har haft många goda idrottsmän,
men ett stort antal av dem har tävlat för
klubbar i Stockholm.
Bland de bästa märkas tennisspelarna K.
Schröder och fem bröder Wennerström,
skid-och orienteringslöparna H. Ekman, P. Sköld
och H. Lourié, friidrottsmännen L. Larsson, K.
Arnberg och G. Färnström, skridskoåkaren G.
Hedlund, boxaren B. Wretman samt
bandyspelarna B. Wejdeby och W. Lyth. Intresset för
damidrott har alltid varit stort; mest kända
äro M. Wretman samt de tre systrarna M., K.
och B. Färnström. H. A-n.
Lidingöpokalen, en större
dryckeskanna av silver, instiftades 1889 av
Lidingö SS som ständigt vandringspris och
övergick 1906, då Stockholms
Yacht-Klubb bildades, till denna. Klubben har
sedan 1907 årligen anordnat tävlingar om
pokalen på Saxarfjärden.
Den första tävlingen vanns av »Arla», E.
Cederlund, Lidingö SS. Framgångsrikast har
varit »Freja», A. Kolmodin, Lidingö SS, med
4 segrar 1898—1901, närmast följd av »Atair»,
R. Ameln, SYK, med 3 segrar 1936—39. J. S. ff.
Lidköping, stad vid Lidans utlopp i
Vänern (12 076 inv. 1943), har flera av
Västergötlands äldsta
idrottssammanslutningar.
Äldsta föreningen är Lidköpings
Skytteförening (st. 1881, 550 medl. 1942).
På grund av stadens läge vid Vänern har
vattensporten gamla anor. Segelsällskapet
Westgötarne (st. 1890, 200 medl.) arrangerar
årligen två regattor på Kinneviken samt har
liksom Lidköpings Kanotförening (st. 1932, 50
medl.) eget klubbhus. Lidköpings
Gymnastik-och Simsällskap (st. 1916, 100 medl.) har
livaktiga sektioner.
Ledande förening i fotboll är IF Heimer
(st-1906, 135 medl.), i fri idrott Lidköpings IS (st.
1910, 130 medl.). Lidköpings Atletsällskap (st.
1931, 60 medl.) hör till Västergötlands bättre i
brottning. Orientering och skidsport utövas av
Lidköpings Vintersportklubb (st. 1931, 240 medl.).
Specialföreningar finnas för bandy, bordtennis,
bowling och tennis.
På 1920-talet höllos travtävlingar på
Kinneviken, och 1924—26 arrangerades
motortävlingar, bl. a. på Framnäs idrottsplats (invigd
1918), som är en av de bästa i Västergötland.
Framnäsbadet, ett av Sveriges största
utomhusbad, anlades 1940 (där arrangerades SM
1941). Sedan 1935 finnes en bowlinghall.
Bekanta representanter för stadens idrott ha
varit Maj-Britt Bergqvist-Ek (kanotpaddling),
Elsa Svensson och Å. Hallgren (fri idrott) samt
Gustaf Andersson, E. Malmgren och I. Wester
(skytte). T. Hj.
Lidman, Håkan, häcklöpare (f. 1915
31/i), sportredaktör i Ny Tid sedan dec.
1941, Göteborg, är Sveriges hittills
främste häcklöpare. Bild vid Häcklöpning, pl. 1.
Lidman, som är medlem av Örgryte IS,
började tävla 1934 och vann s. å. SM på 110 m,
som han överlägset hemfört 1934—42. Han blev
fyra vid OS 1936 och tvåa vid EM 1938, båda
gångerna slagen av D. Finlay, England, hans
enda nederlag mot en europé under 4
säsonger. Han har sedan 1935 vunnit samtliga
de 13 landskamper, i vilka han startat. Han
satte svenskt rekord 1938 (14,3s), 1939 (14,2s)
och 1940 (14s), sistnämnda resultat
Europarekord. I häcklöpning 200 m satte han svenskt
rekord 1935 med 25,is samt 1939 med 24,4s och
1941 med 24,is. Han är även god st. höjdhoppare
och sprinter samt vann SM på 4x100 m 1941.
Han fick 1940 Svenska Dagbladets guldmedalj.
Lidman löper, trots sin närsynthet, med
utomordentlig säkerhet och berör sällan
en häck, trots att han stryker tätt över.
Han har från 1939 fungerat som
landslagets inofficielle kapten. S.L.
Lidström, K. Arne F., sportjournalist
och idrottsledare (f. 1905 7/7), är sedan
1933 chef för Aftonbladets
sportredaktion, sign. 0’K a y, och initiativtagare till
flera av denna tidning anordnade
propagandatävlingar, som varit av stort
värde, ej minst för Stockholmsidrotten. Han
är även initiativtagare till
folklandskampen Sverige—Finland i gång.
68
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
