Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lynch, Joseph (Joe) - Lyra - Lyrboll - Lysboj - Lysekil - Låftman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAFTMAN
buterade som professionell 1916 och var
dec. 1920—juli 21 samt juli 1922—mars
24 världsmästare i bantamvikt.
->Box-ning, sp. 1064. P-B.
Lyra, bollspelst., kast eller slag med
boll, så att denna beskriver en hög båge
i luften. Taga lyra (t. ex. i långboll),
fånga bollen i luften, innan den förut
studsat i marken.
Lyrboll är ett sydsvenskt, särskilt
blekingskt bollspel, snarlikt ->långboll men
med enklare regler.
Lysboj (eng. light buoy, ty.
Leucht-boje), sjöt., ->Boj.
Lysekil (5 226 inv. 1942), stad vid
Gullmarsfjorden i Bohuslän, besökes av
talrika sommargäster, vilket delvis sätter
sin prägel på idrotten i staden.
För segling och simning finnas utmärkta
möjligheter i Gullmarsfjorden. Lysekils
Segelsällskap (st. 1905, 333 medl. 1942) och SS
Gull-mar (st. 1926, 87 medl.), vilket huvudsakligen
ägnar sig åt segling med kosterbåtar,
arrangera årliga regattor. Lysekils Simsällskap (st.
1925, 86 medl.) arrangerar bl. a.
långdistans-tävlingen Gullmarsimningen. Lysekils
Lawn-tennisklubb (st. 1925, 78 medl.) har årligen en
internationell stortävling.
Den äldsta föreningen är Lysekils
Skytteförening (st. 1895, 107 medl.). Äldsta
sammanslutningen för fri idrott och fotboll var IFK (st.
1905), som tillsammans med Slättens IF (st.
1926) 1934 bildade Lysekils IS (66 medl.). Bland
specialklubbarna märkas IK Gullmarshov (st.
1941, 58 medl.) för fri idrott, Lysekils FF (st.
1921, 94 medl.) för fotboll samt Lysekils
Handbollklubb (st. 1941, 90 medl.).
En primitiv idrottsplats vid Pinnevik
ombyggdes 1933—34 till en fullt modern
anläggning, Gullmarsvallen, som delvis är insprängd
i berget. En idrottshall för tennis och
handboll invigdes 1941. Förstklassiga utomhusbanor
för tennis finnas även. Vid Släggö är ett
sim-stadion under byggnad. L. S-m.
Låftman, Sven, allroundidrottsman
och idrottsledare (f. 1887 16/12), direktör
i Stockholm, har både som aktiv och som
ledare gjort en mångsidig insats samt har
vid sidan av sin affärsverksamhet ägnat
sig åt idrottsjournalistik.
T. o. m. 1908 tävlade Låftman för IFK
Karlstad, därefter för IFK Stockholm. Han vann
SM på 400 m 1908, satte 1907 svenskt rekord i
längdhopp med 659 cm och 1908 på 440 yards
med 50,6s. Han utövade även tio- och
femkamp, fotboll, konst- och hastighetsåkning på
skridsko, tennis m. m. Vid OS 1908 deltog han
i kortdistanslöpning och längdhopp men blev
oplacerad. Som oldboy har han tävlat i bl. a.
segling, ridning och tennis (SM i
oldboys-dubbel 1935 tills. m. J. Söderström).
Låftman har varit en av Sveriges mest
driftiga och uppslagsrika idrottsledare. Redan som
15-åring blev han sekr. i IFK Karlstad (1903—
05, ordf. 05—08) och var sekr. i Värmlands
Idrottsförbund 1906—09.
Han flyttade 1909 till
Stockholm, var 1906—10
medl. av IFK:s
centralstyrelse och tillhörde
1910—13 styrelsen i
Svenska
Skridskoförbundet (sekr. 1910—12)
samt 1909 och 15—19 i
Svenska
Idrottsförbundet (sekr. 1915—16, ordf.
17—19). Han tog
initiativet till
triangelmatcherna mot Norge och
Danmark m. m. Han var
sekr. i -^-Olympiska
Sällskapet och 1917—19
medlem av
Riksidrottsförbundets Överstyrelse, 1917 av dess
förvaltningsutskott. Han har
även verkat för
->fri-gymnastiken.
Han tillhörde
överledningen för fri idrott,
brottning och dragkamp vid OS 1912 och skrev
tillsammans med J. S. Edström de första
internationella tävlingsreglerna i fri idrott, som
i princip ännu gälla.
Låftman har senare tidvis tillhört
idrottsledningen i Stockholm, 1921—23 som ordf. i
Kronobergs IK och »Idrottsringen», 1925—33 som
ordf. i IK Göta, som under hans ledning blev
Sveriges dominerande klubb i fri idrott och
bandy. Han var styrelseled. i Civila
Ryttarför-bundet 1926—28 och en av stiftarna av
Tennis-stadionklubben 1934 samt ordf. i dess
arbetsutskott 1934—38.
Han var 1907—09 medarbetare i Nordiskt
Idrottslif, 1909 sportredaktör i Aftontidningen,
1910 en av grundarna av Idrottsbladet, 1910—16
sportredaktör i Dagens Nyheter, 1920—22
redaktör för Idrottstidningen och 1928—37
sportredaktör i Nya Dagligt Allehanda (sign. F i x)
och utgav 1913 tills. m. E. Hjertberg en
instruktionsbok i fri idrott.
Hans far, Axel (1849—1921),
regementsinten-dent i Karlstad, var den främste pioniären för
idrotten i Värmland och en av initiativtagarna
till Värmland-Dals och senare Värmlands
Idrottsförbund samt tog initiativet till
Centralföreningens ->-Idrottssköld. Han var medl. av
Riksidrottsförbundets överstyrelse 1905—07.
Sven Låftmans son Sture (f. 1914 28/i2),
Sven Låftman i
Idrottsparken
1909.
185
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
