Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manger, Joseph - Mannerfelt, Thure - Mannerheims guldpokal - Mannerstedt, Folke K. E. - Maratonlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANNERFELT
Mangers bästa resultat i tvåarmsgrenarna
äro press 145 kg (världsrekord), ryck 130 kg,
stöt 160 kg och sammanlagt 435 kg
(världsrekord). Hans enorma styrka framgår av
världsrekordet i press. I de mera teknikbetonade
grenarna stöt och ryck har han haft övermän,
men hans sammanlagda resultat är oöverträffat.
Han är även god brottare. O. B.
Mannerfelt, Thure, diskuskastare och
mångkampare (f. 1911 -/g), civilingenjör,
Göteborg, vann SM i femkamp 1930
och 31.
Mannerfelt, som tävlade för Kronobergs IK,
Stockholm, var en av de mest lovande
idrottsjuniorer Sverige haft men måste på grund av
en skada sluta träna för en lång tid. Han vann
5 segrar 1929—31 i juniorlandskamperna mot
Norge (i diskuskastning och längdhopp) och
tävlade som senior i landslaget redan 1929
(diskusk.) och 31 (trestegshopp) samt så sent som
1941 (diskusk.). Han tävlade 1939 och 40 för
M.A.I., 1941 för IFK Malmö och från 1942 för
örgryte IS. — Han har relativt liten kroppsvikt,
men hans ansats i diskuskastning är
utomordentligt snabb.
Hans bror Carl (f. 1913 10/t), fil. lic.,
tjänsteman i Stockholm, medlem av Kronobergs IK,
var en av Sveriges bästa häcklöpare och
nordisk akademisk mästare på 110 m 1935. Han är
sedan 1936 led. av Skidfrämjandets styrelse och
har flitigt medarbetat i tidningar och
tidskrifter i skidtekniska frågor. S. L.
Mannerheims guldpokal är ett
vandringspris i skjutning med armégevär till
segrande laget i VM.
Priset skänktes av finska militära
organisationer vid fältmarskalk Mannerheims 70-årsdag
1937 och är utfört i guld och elfenben. Det har
erövrats av Schweiz 1937 och 39. K. A. L.
Mannerstedt, Folke K. E.,
motorcykelförare och konstruktör (f. 1901 0/4),
civilingenjör i Stockholm, har som
chefskonstruktör hos
Husqvarna
Vapenfabriks motorcykelavdelning (1929—35)
varit en av Europas
främsta
konstruktörer och gjort
märket till ett av
Europas mest kända.
Mannerstedt
debuterade som tävlingsförare
i tillförlitlighetstävlingar på Ace 1922 och deltog
därefter bl. a. på A. J. S. och Ace i tävlingarna
på Velodromen i Stockholm 1923 och 24 samt
var även segerrik i backtävlingar.
Från 1927 satte Mannerstedt, som 1928—29 var
chef för F. N:s raceravd., på detta märke flera
skandinaviska rekord på 1 km med flygande
start, av vilka de bästa voro: i klass B och C
med 146,640 km/tim. (Dannemora 1927, med en
350 cm3-maskin), i klass D med 186,047 km/tim.
(Östersund 1928), i klass F med 163,376 km/tim.
(Edsviken 1929, med en 590
cm3-sidvagns-maskin). Rekorden i klass D och F voro bättre
än gällande internationella klassrekord men
kunde ej godkännas som sådana, då
tidtagningsapparaten ej godkänts av F. I. C. M. B. L.
MARATONLÖPNING.
Maratonlöpning [ma’r-] (eng. Marathon
race, fr. course de Marathon, ty.
Mara-thonlauf, fi. Maratonjuoksu) är den
längsta av den fria idrottens löpningar och
går i regel över en distans av omkring 40
km. Stundom användes beteckningen
maraton oegentligt även för kortare lopp,
t. ex. Helsingfors Maraton (25 km).
Marathon är en ort i ö. Ättika i Grekland,
omkring 40 km n. ö. om Aten. År 490 f. Kr.
besegrade atenarna under Miltiades där en
landsatt persisk här.
Historik.
Maratonmyten.
Maratonloppet är trots sitt grekiska
namn en modern idrottsgren, och något
lopp på tillnärmelsevis så lång distans
förekom ej i antikens Grekland.
När maratonloppet upptogs på
programmet för de första Olympiska Spelen
i modern tid, motiverades detta med att
man därmed ville hedra minnet av den
atenare, som efter slaget vid Marathon
bragte budskapet om segem till Aten och
därvid segnade ned död efter att ha ropat
»Glädjen Eder».
Enligt initiativtagaren till det första
maratonloppet, den franske historikern
Bréal, skulle budbäraren ha hetat
Ari-stion, enligt andra Feidippides. Hela
historien torde dock vara en myt.
Huvudkällan för vår kännedom om slaget vid
Marathon, Herodotos’ verk, innehåller
ingenting om denne budbärare, och icke
heller andra verk innehålla annat än vaga
antydningar.
Den finske idrottsledaren L. Pihkala har
framkastat den förmodan, att Herodotos skulle
ha förtegat händelsen, därför att budbäraren
i själva verket varit en desertör. För denna
teori finnas emellertid inga bevis, vilket
Pihkala också framhåller,
311
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
