Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markbygden - Markera - Markering - Markham, Beryl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKHAM
(st. 1920, 100 medl.) utövar mest fotboll och fri
idrott. Specialklubbar finnas för vinter- och
kraftsport samt simning.
Skene är känt för sina brottare och
boxare. Ledande klubbar äro Skene IF (st.
1921, 100 medl.) för fotboll och fri idrott, Skene
AK (st. 1934, 46 medl.) för boxning, Skene BK
(st. 1927, 48 medl., bl. a. G. Karlsson, som vann
SM i tungvikt, fri stil, 1942) för brottning samt
Skene Sim- och IS (st. 1938, 107 medl.). En
modern idrottsplats, bekostad av Borås Wäfveri
A.-B., invigdes 1942.
I Svaneholm, där intresset för fotboll
dominerar, är Svaneholms IF (st. 1922, 131
medl.) den ledande.
I Viskafors har Viskafors AK (st. 1932,
50 medl.) ett stort antal aktiva brottare. E. A-t.
Markera, jaktt., säges en jakthund göra,
då han genom sitt beteende, t. ex. livliga
svansrörelser, visar, att han känner
vittring av villebråd (»får slag»), B. B.
Markering. 1. Skyttet. Angivande av
skottens poängvärde och träffläge.
Vanligen sker detta med för blotta ögat
synlig markörspade. Utom andra former av
optisk signalering förekomma även
direkt kikarspaning, telefonering och
elektrisk signalering, självmarkerande
mål och protokollföring. Markeringen
avpassas efter skjutningens natur och är
ofta bestämmande för denna. Talar man
t. ex. om »skjutning med markering skott
för skott», vill man därmed ånge
skjutningens natur av ren precisionsskjutning.
Markering efter varje skott är regel i de
flesta länder men praktiseras i Sverige blott
vid utbildning av skyttar och vid skjutningar
av högre sportslig kvalitet. Vid vanliga
skjutningar är denna metod alltför tidsödande och
ej heller överensstämmande med skjutningens
karaktär.
Markeringen utföres vid banskytte med
rund spade (trekantig är olämplig och på
avskrivning). Utomlands markeras vanligen 1, 2,
3 på tavlans underkant, 4 och 5 t. v. och t. h.
om pricken samt 6, 7 och 8 i överkanten. För 9
föres spaden upp och ned framför pricken och
för 10 i en cirkel eller också visas en röd flagga.
Om markering av svensk 5- och 10-ringad tavla
se bild.
Visningen av läget är mycket viktig vid det
internationella sportskyttet. Skytten vill veta
dels exakt åt vilket håll (»klockslag») skottet
träffat, dels om det var en bra eller dålig 10-a,
resp. 9-a. Ofta tillgripes härför »överdriven»
markering, d. v. s. spaden föres eller lägges
utanför kulhålet i radiens riktning. Stannar
spaden inom det svarta, är det en bra 10-a eller
9-a, lägges den utanför pricken är det en dålig.
Stundom visas läget med en rund bricka, i
centrum försedd med en plugg, som stickes in
i kulhålet.
a b
Markeringsschema för 5-ringad (a) och 10-ringad
(b) tavla. Bom markeras genom att
markörspaden svänges 3 ggr fram och tillbaka.
Av självmarkerande tavlor förekomma två
huvudtyper: mekaniska och elektriska. Vid
mekaniska verkar skottets anslagskraft,
då det träffar den löst upphängda ringen av
pansarplåt, på en eller flera visare. Vid
elektrisk självmarkering överföras impulserna
från måltavlan till en markeringstavla vid
skjutplatsen. Självmarkerande mål av enklare
typ äro ballonger och fallfigurer.
Markeringens betydelse för
precisionsskjutningen visas bäst av att internationella
skyttelag bruka medföra kikare (som kosta tusentals
kronor) för att kunna observera kulhålen och
att mästerskyttar om möjligt använda egna
markörer, som äro tränade på ett visst system
och kunna exakt återge lägena.
Vid fältskytte markeras antalet träffar
på varje skjutstation, men lägena visas ej. Ofta
föres dock träffbildsprotokoll vid första målet.
Vid fältskjutning på skidor protokollföras
poängen av markörerna, och vid fältskjutning i
trupp bruka numera träffarna inprickas på en
skiss över figurerna inom målområdet.
I kortdistansskytte med gevär och
pistol förekommer markering blott vid
internationella tävlingar. Vanligen läser i stället
skytten kulhålen i kikare. Blott c:a 5 skott
lossas på varje tavla, och själva tavlan
användes som protokoll.
Vid hjortskytte kan man med
markörspadar i olika färger i ett handgrepp visa både
poäng och läge. Härvid användas särskilda
markeringshjortar av järn. Duvskyttet
(såväl med lerduvor som levande duvor) är
»självmarkerande». K. A. L.
2. Bollspelst. Spelarnas taktiska
bevakning av motspelarna.
3. Friidrottst. -^-Mätning.
4. Fäktt. ->Elektrisk stötmarkering.
Markham [ma’ksm], Ber yl, engelsk
aviatris (f. Clutterbuc k), var den
första kvinna, som (1936) flög ensam
325
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
