Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marschtävlingar - Marsfjällen - Marstrand - Martens, Arthur - Martens, Johan - Martin, Frank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN, f
av marschprov fick efterföljelse i flera länder,
bl. a. i Schweiz.
I Sverige förekommo redan under 1870- och
80-talen marschtävlingar i form av privata
»matcher» mellan en eller flera personer, och
på 90-talet anordnade den militära
idrottsorganisationen i Stockholm en del tävlingar med
fältpackning på distanser i allmänhet ej
överstigande 5 km. På 90-talet företog även G.
->-Drake flera uppmärksammade långmarscher.
År 1898 hölls i Köpenhamn en marschtävling
på 10 danska mil med deltagare från bl. a.
Sverige och England, varvid de tre första platserna
belades av danskar och svenskarna G. Drake och
Apelqvist placerade sig som fyra, resp. femma.
Den första och hittills enda moderna militära
marschtävlingen i Sverige anordnades våren
1918 på 42 km med 130 deltagare, varvid
löpning var tillåten. Segrare blev Bengt Uggla
med 4t58m.
Under mitten och slutet av 1920-talet blevo
privata »matcher» och mindre tävlingar i
marsch åter vanliga, speciellt
Uppsala—Stockholm (74 km), Varberg—Göteborg (80,4 km) etc.
Under gångsportens första år förekommo
ofta gångtävlingar med packning av växlande
vikt, varvid dock gångsportens stilregler
till-lämpades. De engelska långdistanstävlingarna,
som ofta omfatta 60—100 km, äro likaså en form
av ->gång.
Marschtävlingarna i Norge och Sverige
under 1920- och början av 30-talet förberedde
gångsportens införande, men den »fria»
marschen försvårade, särskilt i Norge, uppnåendet
av en regelrätt gångstil. P. C. A.; S. L.
Marsfjällen är ett högfjällsmassiv n.
om Kultsjön i s. Lappland (högsta
toppen 1589 m ö. h.).
Bästa utgångspunkter för färder i
Marsfjällen äro Fatmomakke, Marsliden och Saxnäs.
I massivet har S. T. F. uppfört en kåta,
Marsfjällskåtan, och rösat leder från denna till
Fatmomakkeviken, 8 km, och till Marsliden,
II km. N. F-ng.
Marstrand (1233 inv. 1942), stad och
badort 3 mil n. v. om Göteborg, är sedan
mitten av 1800-talet samlingsplats för
västkustens seglare.
Marstrand, som sedan 1941 har
landsvägsförbindelse med Göteborg, har en väl skyddad,
rymlig båthamn och för kappseglingar mycket
lämpliga farvatten. Under Oscar II:s tid
höllos där årligen i konungens närvaro stora
vat-tenidrottsfester, vilka senare fortsatts i form av
segelregattor med deltagande från bl. a. Norge,
Danmark, Finland, Tyskland, Holland, Belgien,
Italien, Frankrike, Storbritannien och USA.
Arrangör för de flesta regattorna, vilkas
deltagarantal växlat mellan 50 och 150 båtar, har
varit Göteborgs K.S.S., som bl. a. där firade sina
50- (1910), 60- (1920) och 75-årsjubileer (1935).
Sedan början av 1920-talet ha de internationella
kappseglingarna i Marstrand i juli varit
västkustens stora sommarevenemang. G. K. S. S.
har sedan 1941 eget klubbhus där.
Äldsta föreningen är Marstrands Skyttegille
(st. 1894, 50 medl. 1942), som 1941 fick en
modern bana. Marstrands Fotbollsklubb (st. 1912)
ombildades 1913 till Marstrands IK och 1916 till
Marstrands IS (50 medl.), som har fri idrott,
fotboll, simning och gymnastik på
programmet. Marstrands Boxningsklubb (st. 1932)
ombildades 1936 till Marstrands SK (40 medl.) och
utövar fri idrott och gymnastik.
Före 1932 bedrevs idrotten på en grusplan,
Kommendantshagen, inom Carlstens fästning,
och 1932—41 på Klöverön. Sistn. år blev en
modern idrottsplats färdig på Koön. F-t; E. W-l.
Mårtens, Arthur, tysk segelflygare
(1897—1937), ingenjör i Hannover, var
under genombrottsåren en av
segelflygningens främsta.
Mårtens vann 1922 med den av honom byggda
»Vampyr» den första stora segelflygningen, om
Industriepreis, genom en flygning 8,9 km på
lt 6m (den första över lt) och satte 4 gånger
världsrekord i distansflygning 1921—24 samt 1
gång i höjdflygning (^-Segelflygning). Han
omkom vid en flygolycka i Ostende nov. 1937.
Mårtens, Johan, norsk
gymnastik-och idrottsledare (1861—1932),
skeppsmäklare, Bergen, var en av stiftarna av
Norges Turn- og Gymnastikförbund 1890
(ordf. 1899—1911) och av Norges
Riksförbund for Idrætt 1910 (ord:. 1910—14).
Mårtens stiftade Bergens Turnforening 1882
(ordf. 1882—86 och 92—97) och var ordf. i
Bergens Roklub 1887—95. P. C. A.
Martin, Frank, ryttare (f. 1885 30/12),
ryttmästare, Djursholm, deltog med
»Kohort» i det segrande
svenska laget i
prishoppning vid OS
1920 (dock utan att
hans prestation
medräknades) och
segrade 1907—24 i alla slag
av ryttartävlingar.
Martin genomgick
Ridskolan på Strömsholm
1907—08 och 14—15 samt
var master, adjutant och
lärare i krigskonst 1915—19. Ar 1923 studerade
han vid franska kavalleriskolan i Saumur. Han
vann 1914 på »Fanfar» Skånska
hästuppfödarnas pris och bronsmedalj i Baltiska Spelens
internationella fälttävlan. På 118 starter i
offentliga löpningar vann han 23 segrar, bl. a. i
Köpenhamns steeplechase på »Kirkgate» 1918.
Han var styrelseled. i Svenska Ridsportens
329
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
