- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
353-354

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeldistanslöpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDELDISTANSLÖPNING Pl. 2.

Han skall genom korta ryck söka
undvika att bli instängd och hellre löpa fri
på andra banan än instängd på inner
-banan. Han skall söka placera sig strax
bakom sin farligaste konkurrents högra
axel och hellre leda ett lopp än ligga
mitt i löparklungan.

Den som leder skall genom ett
explosivt ryck söka komma ifrån
motståndarna några meter för att, när han hör
deras häftiga andhämtning, upprepa
rycket. Senare hälften av loppet bör gå
något snabbare än den första.

Träning.

Konditionsträningen är densamma
som vid -^-långdistanslöpning.

Specialträningen bör omfatta
uthållighetsträning bestående av löpning under 20—

30 minuter en gång i veckan på skogsstigar och
i ett tempo, som måste vara lägre än
tävlingstempot på specialsträckan. Är löparen god för
en medeltid av 2m 40s per km, bör
träningstiden vara omkr. 3m 20s. En veckodag göres en
långpromenad på skogsstigar under 2—3 timmar.

Snabbhetsträningen omfattar
löpning 200, 300 och 400 meter på bana i snabbast
möjliga takt en gång i veckan och, en annan
träningsdag, joggning på mjuka skogsstigar
under 20m med 5—10 explosiva ryck på 20—30 m
längd. Jfr Långdistanslöpning, sp. 196.

Dessutom måste löparen lära känna sin
tävlingssträcka och löpa denna på bana ungefär
var 10. dag. Tempot bör vara 1—3 sekunder
per varv lägre än tävlingstempot, sista
fjärdedelen av loppet i tävlingsfart. I
veckoprogrammet böra dessutom ingå en
träningslöpning i full fart med tidtagning samt en vilodag.

Som träningsgymnastik användas rörelserna
på -^»-kortdistanslöpning, kompletterade med de
på -^-långdistanslöpning. G. H-r.

TÄVLINGS- OCH REKORDSTATISTIK.

Olympiska Spelen.

Det olympiska programmet har alltid
upptagit löpning 800 och 1 500 m för herrar; 800 m
för damer stod endast på programmet 1928.

OS 1896 i Aten.

800 m (14 start, från 7 nationer): 1) E. H.
Flack, Austr, 2m Ils; 2) F. Dani, Ung, 2.11,8;
3) D. Golemis, Gr, 50 m efter.

1 500 m (8 start, från 5 nationer): 1) E. H.
Flack, Austr, 4m33,2s; 2) A. Blake, USA, 3 m
efter; 3) A. Lermusiaux, Fr, 3 m; 4) K. Gallé,
Ty, 7 m.

OS 1900 i Paris.

800 m (15 start, från 5 nationer): 1) A. E.
Tysoe, Eng, 2m l,2s; 2) J. F. Cregan, USA, 7 m
efter; 3) D. C. Hall, USA; 4) H. Deloge, Fr;
5) Speidl, Ung; 6) J. Bray, USA.

1500 m (9 start, från 5 nationer): 1) C.
Bennett, Eng, 4m6,2s; 2) H. Deloge, Fr, 3 m efter;
3) J. Bray, USA, 3 m; 4) C. Christensen, Da;
5) D. C. Hall, USA; 6) Krachtil, Öst.

OS 1904 i S:t Louis.

800 m (14 start, från 3 nationer): 1) J. D.
Lightbody, USA, lm 56s; 2) H. Valentine, USA,
1 m efter; 3) E. W. Breitkreuz, USA, 0,5 m; 4)
G. Underwood, USA, 0,5 m; 5) J. Runge, Ty,
5 m; 6) W. Verner, USA.

1500 m (9 start, från 3 nationer): 1) J. D.
Lightbody, USA, 4m5,4s; 2) W. Verner, USA,
10 m efter; 3) L. Verner, USA, 0,5 m; 4) D. C.
Munsön, USA; 5) L. E. Hearn, USA; 6) J.
Runge, Ty.

OS 1906 i Aten.

800 m (23 start, från 8 nationer): 1) P.
Pilgrim, USA, 2m l,5s; 2) J. D. Lightbody, USA,

0,5 m efter; 3) W. Halswelle, Eng, 9 m; 4) R.
Crabbe, Eng; 5) K. Hellström, Sv; 6) C. J.
Bacon, USA. — E. Serrander och H. Mellander,
Sv, utsl. i försöken.

1500 m (20 start, från 10 nationer): 1) J. D.
Lightbody, USA, 4m 12s; 2) J. McGough, Eng,
3 m efter; 3) K. Hellström, Sv, 5 m; 4) G. A.
Wheatley, Austr, 12 m; 5) J. Sullivan, USA; 6)
G. Bonhag, USA. — E. Dahl, Sv, utsl. i försöket.

OS 1908 i London.

800 m (39 start, från 11 nationer): 1) M.
Sheppard, USA, lm 52,8s; 2) E. Lunghi, It, 1.54,2;
3) H. Braun, Ty, 1.58; 4) ö. Bodor, Ung; 5) T. H.
Just, Eng; 6) J. P. Halstead, USA. — E. Björn,
E. Dahl, F. G. Danielsson och K. Hellström, Sv,
samt F. Svanström, Fi, utsl. i försöken.

1 500 m (43 start, från 14 nationer): 1) M.
Sheppard, USA, 4m 3,4s; 2) H. A. Wilson, Eng,
4.03,6; 3) N. F. Hallows, Eng; 4) J. Tait, Ca;
5) I. F. Fairbairn-Crawford, Eng; 6) J. E.
Deakin, Eng. — E. Björn, E. Dahl och E. A.
Andersson, Sv, F. Svanström, Fi, K. Nielsen,
Da, N. Dahl och O. Larsen, No, utsl. i försöken.

OS 1912 i Stockholm.

800 m (48 start, från 16 nationer): 1) J. E.
Meredith, USA, lm 51,9s; 2) M. Sheppard, USA,
1.52; 3) I. N. Davenport, USA, 1.52; 4) H. Braun,
Ty, 1.52,2; 5) D. Caldwell, USA, 1.52,3; 6) C. S.
Edmundson, USA. — E. Lindholm, K. Haglund
och E. Frisell, Sv, H. Pedersen och O. Larsen,
No, samt L. Pihkala, Fi, utsl. i försöken, E.
Björn, Sv, i mellanheatet.

1 500 m (46 start, från 14 nationer): 1) A. N.
S. Jackson, Eng, 3m 56,8s; 2) A. Kiviat, USA,
3.56,9; 3) N. Taber, USA, 3.56,9; 4) J. P. Jones,
USA, 3.57,2; 5) Ernst Wide, Sv, 3.57,6; 6) P. J.

353

12—NFS. V

354

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free