Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mensur - Mentzer, Roland - von Meray-Horvath, Opika - Mercedes-Benz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENTZER
Bestimmungsmensur eller Schlägermensur. A
de fäktande (ty. Paukanten), B sekundant,
C testanter (biträdande sekundanter), D
ledaren, E läkare.
Vid Bestimmungsmensur användes
Schläger, ett rent huggvapen med trubbig spets.
Klingan var omkring 90 cm lång, mycket böjlig,
på eggsidan skarpslipad till halva längden, på
ryggsidan 20 cm från spetsen räknat. Klädsel
och utgångsställning framgå av ovanst. bild.
En match varade 10—15 min. eller mindre, om
de närvarande läkarna på grund av sår förbjödo
dess fortsättande. Fäktningen skedde
uteslutande genom rörelser i handleden utan att
utgångsställningen i övrigt rubbades — inte ens
huvudet fick röras — eller några förflyttningar
gjordes. Stöt förekom ej, och huggen riktades
endast mot huvudet. Paraderna blevo genom
den böjliga klingan mycket svåra att beräkna.
Kontrahagemensur skilde sig från
Bestimmungsmensur dels genom vapnet, som
här var en sabel, något tyngre och mera böjd
än den vanliga sportsabeln, dels genom mindre
skydd för de fäktande. Av sabelmensuren
funnos två former beroende på skyddet, en lättare
och en svårare. Även här skedde fäktningen i
vanliga fall uteslutande genom rörelser i
handleden.
Sprungmensur liknade mest
Kontrahagemensur, varifrån den skilde sig främst
genom att de stridande fingo röra sig vardera
inom ett område på omkring 3 m. Skyddet var
något mindre. Sprungmensur kan anses något
mera fäktmässigt betonad än de båda andra
formerna.
Litteratur: W. Fabricius, »Die deutschen
Corps» (2. uppl. 1925), »Offizieller
Paukcom-ment für die deutschen Universitäten» (25.
uppl. 1926). N.H-n.
Mentzer, Roland, kortdistanslöpare
(f. 1909 21/6), assistent i Göteborg, var en
av Sveriges bästa sprinters i början av
1930-talet.
Mentzer började i Redbergslids IK men
övergick 1931 till Örgryte, där han vann SM på 100
och 200 m 1932 och 33, 4x100 och 4x400 m 1932
samt 100 m i landskampen mot Norge 1933. Han
var även god längdhoppare (med 721 cm som
bästa resultat). — Han är även sportjournalist
i Göteborgs-Posten (sign. O land).
von Meray-Horvath, O p i k a, ungersk
konståkerska på skridsko, Budapest, vann
VM 1912—14. Hon förenade säkerhet och
rutin i skolåkningen med en smidig,
något dansbetonad friåkning. Bild vid
Konståkning på skridsko, pl. 3. Sal.
MERCEDES-BENZ.
Mercedes-Benz, tyskt bilmärke,
tillverkat av Daimler-Benz A. G. i
Unter-türkheim vid Stuttgart, är världens
framgångsrikaste inom racersporten.
Daimler-Benz bildades 1926 genom
sammanslagning av Tysklands två äldsta bilfabriker,
Daimler Motoren-Gesellschaft A. G., grundad
1890, och Automobil- und Motoren Fabrik A. G.
Benz & Cie, grundad 1899 i Mannheim.
Såväl med Mercedes som Benz sattes redan
i början av 1900-talet flera absoluta
hastighetsrekord (->-Automobilrekord, sp. 425—28).
Inom tävlingssporten hade Mercedes sina
största framgångar i Frankrikes G. P., som
vanns 1908 och 14. Sistn. år belade Mercedes
t. o. m. de tre främsta platserna genom Ch.
Lautenschlager, som även segrat 1908, L.
Wagner och O. Salzer. Framgångsrik under denna
tid var även M. Sailer, senare chef för
tävlingsavdelningen. Vid tävlingar i USA segrade
Mercedes, körd av amerikanen R. De Palma, bl. a.
i Vanderbiltloppet 1912 och 14 och i
Indiana-polisloppet 1915.
Under 1920-talet deltog Mercedes endast i
sportvagnstävlingar, bl. a. med
kompressorförsedda vagnar (främst S. S. K.), och hade stor
framgång i backtävlingar. Mercedes vann även
Targa Florio 1922 och 24, Coppa Florio 1924,
Englands T. T. 1929, Irlands G. P. 1930 och Mille
Miglia 1931.
År 1934 började fabriken tillverka rena
ra-cervagnar (-^-Automobil, pl. 4), konstruerade
av dr H. Nibel. Från detta år har Mercedes-Benz’
raceravdelning under M. Sailers och A.
Neu-bauers ledning jämte Auto-Union varit
världens segerrikaste. För firman ha bl. a. kört:
tyskarna R. Caracciola, M. von Brauchitsch,
H. Lang, italienaren L. Fagioli, fransmannen
L. Chiron och engelsmannen R. Seaman. Bland
märkets många segrar märkas främst:
Tysklands G.P. 1926—28, 31 och 37—39, Frankrikes
G.P. 1935 och 38, Belgiens G.P. 1935 och 39,
Monaco G.P. 1935—37, Tripolis G.P. 1935 och
37—39, Schweiz G.P. 1935, 37 och 38, Italiens
G.P. 1934 och 37, Spaniens G.P. 1934 och 35,
Avusloppet 1931, 32, 35 och 37, Eifelloppet 1931,
379
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
