Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nachtegall, Franz - Nacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N är igenkänningsmärke för
motorfordon från Norge samt från Hallands län
i Sverige och Aabenraa Amt i Danmark;
inom flygväsendet för USA.
Inom segelsporten är N nationalitetsmärke
för Norge — liksom även i isjaktsegling —
varjämte bokstaven i internationella
signalsystemet, hissad över klass- eller tävlingssignalen,
visar, att kappseglingen blivit inställd.
Nachtegall, Franz, dansk
gymnastikpedagog (1777—1847), är banbrytaren för
gymnastiken i Danmark.
Nachtegall studerade ursprungligen teologi
men måste uppge studierna och stiftade 1799
efter att ha läst Guts Muths’ »Gymnastik für
die Jugend» ett
gymnastiksällskap för
studenter och kontorister.
Följ. år startade han
ett privat
gymnastikinstitut, det första i sitt
slag i Europa. Han
grundade 1804
-»-Dan-ska Härens
Gymnastikskola och 1808 -»-Danska
Statens
Gymnastikinstitut, för vilka han blev
föreståndare.
Nachtegall brukar
betecknas som den danska gymnastikens fader.
Den gymnastik han införde var Guts Muths’,
utökad med ett slags fristående gymnastik,
»for-beredende Övelser» och »Smidighedsövelser».
Genom Nachtegall infördes gymnastiken i det
danska skolväsendet. Då den 1828 blev
obligatorisk i alla danska skolor för manlig ungdom,
fick Nachtegall överinseendet. Hans förtjänst är
vidare, att man hos de styrande, främst konung
Fredrik VI, lyckades vinna förståelse för
behovet av gymnastik. Jfr Gymnastik, sp. 887—88.
För den svenska gymnastiken har
Nachtegall varit av betydelse som förmedlare mellan
Guts Muths och Ling. Den senare uppehöll sig
1799—1804 i Köpenhamn och besökte därvid
Nachtegalls privata gymnastikinstitut. —
Nachtegall utgav en del reglementen och läroböcker
i gymnastik. Mbg.
Nacka, socken i Stockholms län, ö. om
Stockholms stadsgräns (10 634 inv. 1943),
har ett rikt idrottsliv, som dock
hittills hämmats av brist på goda
idrottsplatser.
De stora, obebyggda skogsområdena med
många småsjöar mellan socknens industri- ocn
villastadssamhällen — bl. a. Nacka, Järla, Sickla,
Storängen, Saltsjö-Duvnäs, Skuru och Älta —
äro till betydande del avsatta som
frilufts-reservat för Stockholms stad och giva
ypperliga tillfällen till skid-, terräng- och
orienteringslöpning m. m. Samlande tävlingar äro
främst »Saltsjöbadstävlingarna» (sedan 1907) och
»Skuruspelen» (sedan 1937).
Mest kända förening är Nacka SK (st. 1906,
90 medl. 1943), som numera specialiserat sig på
bollspel. Eandylaget, vars bästa spelare varit
K. och J. Eriksson, K. Söderling och Y.
Liljeberg, hörde omkring 1920 till Sveriges bästa.
Ishockeylaget, som periodvis spelat i Svenska
Serien, har haft sina bästa spelare i E.
Bergman, T. Lundborg, K. Josefsson, Y. Liljeberg,
B. Norberg och L. Ljungman.
Nacka Skytteförening (st. 1940, 259 medl.)
invigde en modern skjutbana 1942. Bland övriga
klubbar märkas Järla IF (st. 1914, 175 medl.),
som har goda skid- och orienteringslöpare och
länge arrenderade och skötte Hammarby
skidbacke, Saltsjö-Duvnäs Slalomklubb (st. 1939,
58 medl.), som har en egen mycket god
slalombacke (invigd 1942), med S. Nicou som mest
kände medlem, samt Skuru IK (st. 1922, 146
563
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
