Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationaltemplarorden, förk. N. T. O. - Nationella Tävlingsnämnden - Natta däcket - Nattorientering - Nattslag, nattraj, nattramp - Naturfolkens sport, av redaktör Rune Carlsson och fil. kand. Thure Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURFOLKENS SPORT
Nationaltemplarorden, förk. N. T. O.,
Sveriges näst I. O. G. T. största
nykter-hetsorganisation, har sedan slutet av
1930-talet planmässigt ordnad
idrottsverksamhet.
I begränsad utsträckning har idrott
förekommit inom N. T. O. sedan 1901. Gymnastik
upptogs 1923 och scoutverksamhet 1927.
Idrottsverksamheten sorterar under N. T. 0:s
Ungdomsförbund Heimdal, och för tävlingar etc.
svara särskilda distriktsidrottskommittéer samt
en riksidrottskommitté. DM anordnas i flera
grenar, främst i fri idrott och skidlöpning (1941
med omkr. 3 000 deltagare). I nämnda grenar
anordnas även riksmästerskap. Vid dessa samt
DM utdelas särskilda mästerskapstecken. N.T.O.
har även eget idrottsmärke samt
skididrotts-märke.
En del kända idrottsmän äro medlemmar i
N. T. O. samt deltaga i dess tävlingar, fastän de
i övrigt representera andra föreningar. Så är
fallet med skidlöparna M. Brännström, O.
Wiklund och B. Melin. Vidare är B. von Wovern, som
1942 överträffade världsrekordet i längdhopp
utan anlopp för damer, medl. i N. T. O. S. T.
Nationella Tävlingsnämnden för
automobil- och
motorcykeltävlingar i Sverige (förk. N. T.) var
1930—35 Sveriges högsta myndighet inom
tävlingssporten.
N. T., som bildades 2 jan. 1930, omfattade två
arbetsutskott, ett för biltävlingar, bestående av tre
representanter från K. A. K. och en från S.M.K.,
samt ett för motorcykeltävlingar med tre
representanter från S. M. K. och en från K. A. K.
N. T:s arbete övertogs hösten 1935 av
-^Sveriges Motorfederation.
Natta däcket, sjöt., är att fukta det,
för att det i stark värme icke skall spricka
(gistna). W.
Nattorientering, d. v. s. orientering i
mörker, är en form av
orienteringslöpning. Vid såväl budkavlelöpning till fots
som budkavlelöpning på skidor ingår
ofta en nattetapp (vanl. startsträckan).
Nattorientering förekommer dessutom
inom automobil-, motorbåts- och
motorcykelsporten i vissa -»-tillförlitlighets- och
-^-orienteringstävlingar.
Nattslag, n a 11 r a j eller nattramp,
iaktt., kallas spår, vanligen gångna i snö
natten före jakten, av vissa jaktbara
nattdjur, hare, mård, räv m. fi.
Med nattslag avses oftast spåren av hare till
eller från senaste nattens betesplatser, på vilka
nattraj (nattramp) säges förekomma. Dessa spår
kunna på snö kvarligga ganska länge (gamla
slag). Nattslag på nysnö är för jägare och hund
lättast att reda ut. A-oC-dt.
NATURFOLKENS SPORT.
Av redaktör Rune Carlsson och fil. kand. Thure Månsson.
Naturfolk kallas de primitiva folk, som
i jämförelse med de s. k. kulturfolken
leva i ett starkare beroende av den
omgivande naturen.
Någon skarp gräns mellan natur- och
kulturfolk finnes dock ej, ty intet folk är helt och
hållet i avsaknad av kultur, liksom å andra
sidan intet folk kan leva helt oberoende av den
omgivande naturen. Till naturfolken bruka
räknas urinnevånarna i Amerika, indianerna
och eskimåerna, Australiens urfolk,
australneg-rerna, de många negerstammarna och
dvärgfolken i Afrika, lapparna i Europa samt i
Asien dels nomadfolken i norr, t. ex.
samojeder, tunguser och jakuter, dels vissa folk i
sydväst samt slutligen melanesier, mikronesier,
polynesier och andra folk på de otaliga öarna i
Stilla havet.
Den vetenskap, som sysslar med dessa
folks kultur, etnologien, har under de
sista årtiondena också ägnat deras
idrottsliv en viss uppmärksamhet. Framför allt
ha på detta område tysken K. Weule och
hans lärjungar gått i spetsen, och trots
att ännu många olösta problem föreligga,
har sportetnologien lämnat betydelsefulla
bidrag till idrottens kulturhistoria.
Sport i en eller annan form
förekommer hos alla folk, t. o. m. de allra
primitivaste. Detta beror åtminstone delvis på
att den är ett utflöde av lekdriften, som
finnes hos alla människor. Hos
naturfolken är detta lekbehov starkt
framträdande, men ofta har det tagits i
allvarligare intressens tjänst. Inte minst har
sporten fått betydelse för den krigiska
utbildningen. Detta har gjort, att
fostran i manliga idrotter och
vapenövningar tar mycken tid och
uppmärksamhet i anspråk, så mycket mer som de
krigiska värven ofta äro männens enda
uppgift i samhället. Dessutom får sporten
ofta träda i magiens och religionens tjänst.
577
19—NFS. V
578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
