- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
611-612

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, av fil. dr W. J. A. Willems och redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NEDERLÄNDERNA

Bild 2. Kolvspelare på land. — Efter ett
träsnitt från 1700-talet.

A. Diemer Kool, H. Timmer och O. Koopman.
Bland damerna märkes K. Bouman, som 1927
och 28 stod på W. Myers’ världsranglista.

I fri idrott goda sprinters.

Den fria idrotten infördes på 1880-talet
och var 1889—95 organisatoriskt förenad
med fotbollen i Nederlandsche
Voetbal-en Athletiekbond. Sistnämnda år
bildades det nuvarande förbundet, Koninklijke
Nederlandsche Athletiek Unie. Den fria
idrotten har aldrig fått samma popularitet
som fotbollen. Trots detta och trots en
kännbar brist på banor — ännu 1942
funnos endast 14 löparbanor i hela landet —
har Holland haft många goda sprinters
och några hoppare av klass.

Bland de många goda sprinters Holland haft
märkas främst M. van den Berge, C. Berger,
W. van Beveren, M. Osendarp, K. Baumgarten
och A. Spree. Utom kortdistanslöparna har
landet endast haft en löpare av klass, A.
Pau-len, som på 1920-talet var en av Europas bästa
på 400 och 800 m. Av högsta internationella
klass var även trestegshopparen W. Peters.

Bland övriga friidrottsmän må nämnas
häcklöparna O. van Rappard och M. Kaan,
längdhopparen H. de Boer, stavhopparen A. van der
Zee, spjutkastaren J. F. van der Poll,
höjdhopparen, häcklöparen och tiokamparen R.
Brasser samt kastaren A. G. J. de Bruyn,
vilken senare 1935 under en kort vistelse i Sverige
representerade Malmö AI; även släggkastaren
J. Houtzaager kan nämnas.

De främsta representanterna för den starka
holländska damidrotten ha varit T. Schuurman
och F. Koen-Blankers i kortdistans- och
häcklöpning (världsrekord i häcklöpning 80 m med
11,3s 1942; ännu ej godkänt), C. ter Braake och
A. M. Doorgeest i häcklöpning samt C. A. Gisolf
och N. van Balen-Blanken i höjdhopp.

En icke ringa del i Hollands framgångar
i fri idrott ha de svenska instruktörerna E.
Hjertberg (anställd 1922—24) och W. Kreigsman
(1927—28). — Jfr art. Marschtävlingar.

Världens jämte Danmark starkaste nation i
damsimning.

Simning är en av de grenar, i vilka
Nederländerna gjort sin starkaste insats
i det internationella tävlingslivet. För
denna insats svara emellertid i huvudsak
damerna, under det att herrsimningen
endast haft en representant av
internationell klass, K. Hoving, som vann EM i
100 m fritt simsätt 1938. I lagkappsimning
för damer hemförde Holland vid OS 1932
silver- och vid OS 1936 guldmedalj.
Sammanlagt har landet i simning vid OS
erövrat 4 guld- och 5 silvermedaljer.

På 1920-talet voro M. Baron i bröstsim och
M. Braun i fritt simsätt och ryggsim de bästa.
På 1930-talet har landet haft en rad
sim-merskor av världsklass: W. den Ouden, H.
Mastenbroek, C. Wagner och R. van Veen i fritt
simsätt, J. Kastein och J. Waalberg i bröstsim
samt H. Mastenbroek, D. Senff, C. Kint och
I. van Feggelen i ryggsim. En icke obetydlig
del i framgångarna har M. Brauns mor haft.
Hon har varit tränare åt de flesta av de ovan
nämnda simmerskorna.

På 1940-talet framträdde dessutom
bröstsim-merskorna A. Stil, som 1940 satte inoff.
världsrekord på 100 yards med lm 13s, och W. Haver
-lag samt B. van Schaik i fritt simsätt.
Samtidigt fick Holland även några manliga
simmare av god klass, bl. a. S. Molenaar och
Mer-kesteyn i fritt simsätt, van Schouwen i
ryggsim samt H. Smithuizen i bröstsim.

Många goda cyklister.

I få länder spelar cykeln större roll
än i Nederländerna, där intresset för alla
former av cykelsport är mycket stort.

Främst koncentrerar sig intresset på
sprin-terlopp, i vilka Holland vunnit 9 VM för
amatörer och 6 för professionella. Bland
framgångsrika amatörsprinters må nämnas J. Edén,
M. Peeters, J. Meyer, B. Leene, J. van Egmond,
A. Mazairac, A. van Vliet, J. van de Vijver och
J. Derksen, av vilka flera även gjort sig
gällande som professionella. Bland övriga
framgångsrika amatörer märkas H. Ooms samt
stayercyklisterna M. Cordang och C. Bleke-

612

20—]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free