Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, av fil. dr W. J. A. Willems och redaktör Rune Carlsson - Nedkast, se Fotboll, sp. 155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDERLÄNDERNA
er- och 1 bronsmedalj. Främst märkes den
individuelle segraren i fälttävlan vid OS 1928
och 32, C. Pahud de Mortanges, samt A. D. C.
van der Voort van Zijp och G. P. de Kruijff.
Galoppsporten har ej fått större
omfattning i motsats till travsporten, vars
traditioner gå tillbaka till 1813.
Hundkapplöpningar ha från mitten av
1930-talet blivit mycket populära.
Segling och rodd populära idrotter.
Nederländerna erbjuder genom sina
många vatten utmärkta förutsättningar
för segling, rodd och kanotsport, vilka
alla ha många utövare.
De förnämsta seglarevenemangen äro
Kaag-week (en femdagars regatta på Kagermeer),
Amsterdamregattan på Het IJ och Zuidersee,
anordnad av den 1847 stiftade Kon. Ned. Zeil-en
Roeivereeniging i Amsterdam, samt
Nachtwed-strijd, en långdistanssegling runt Zuidersee.
Holländska seglare ha också gjort goda insatser
vid internationella tävlingar, och bl. a. vann D.
Kagchelland vid OS 1936 guldmedalj i tävlingen
för olympiajollar.
Den moderna roddsporten började redan på
1850-talet, och holländska roddare ha utom 2
guldmedaljer vid OS och flera EM 3 gånger
lyckats vinna Diamond sculls vid
Henleyregat-tan, genom J. J. K. Ooms (1892), F. E. van Eyken
(1921) och L. H. F. Günther (1929). Sedan 1934
har Holland en stor distanstävling i rodd,
Ouderkerk—Amsterdam. Inom damsporten
förekomma huvudsakligen tävlingar i stilrodd.
Kanotsporten har likaså nått en hög standard,
och vid de första olympiska kanottävlingarna
(1936) erövrade Holland 3 bronsmedaljer.
Motorcykeltävlingar.
Hollands största motorsportevenemang
är det 1927 stiftade -^Hollands T. T. för
motorcyklar, som köres vid Assen.
Den bäste motorcykelföraren var A. R. K. van
der Pluym, som huvudsakligen kört Husqvarna
och som omkom vid Belgiens G. P. 1934.
Holländska lag ha två gånger, 1931 och 37, vunnit
Silvervasen i Internationella sexdagarstävlingen.
Båda gångerna var G. Bakker-Schut, som även
är landets bäste bilförare, medlem av laget.
Tysk gymnastik dominerar.
Gymnastiken har gamla anor i Holland.
Redan 1783 föreslog en teolog, professor
van Geuns, kroppsövningar för
ungdomen, och på 1830-talet infördes tysk
turnén, som ännu dominerar.
Ar 1849 byggdes av Maatschappij tot Nut van’t
Allgemeen gymnastiksalar i flera städer, och
Nedkast, se Fotboll, sp. 155.
1861 grundades ett gymnastikförbund,
Ko-ninklijk Nederlandsch Gymnastiek Verbond.
Den lingska gymnastiken har haft svårt
att göra sig gällande. År 1917 lyckades
dock den svenska gymnastikens främste
förkämpe, H. van -»-Blijenburgh, få den
införd vid marinen och senare även vid
armén.
Sporten i kolonierna.
Inom det vidsträckta holländska
kolonialväldet har modern sport som nämnts
vunnit mycket ringa utbredning.
Den viktigaste idrotten är fotboll, som
administrerats av det 1919 stiftade
Nederlandsch-Indische Voetbalbond. På grund av de enorma
avstånden kunna endast lokala serier spelas.
Landskamper ha spelats, bl. a. mot Japan, som
1934 besegrades med 7—1.
Organisation.
Staten har sporadiskt lämnat idrotten
ekonomiskt stöd, bl. a. vid OS 1928 i Amsterdam.
Gymnastik är obligatorisk i alla skolor, men
på grund av bristen på lämpliga lärarkrafter
lämnar undervisningen i landsbygdens
folkskolor delvis mycket övrigt att önska. Utbildningen
av lärare sker numera endast vid den 1925
grundade Academie voor Lichamelijke
Opvoed-ning i Amsterdam, vars förste chef var en av
de främsta förkämparna för fysisk fostran i
landet, G. J. Nieuwenhuis. Denne
efterträddes 1932 av den tysk-österrikiske
gymnastikpedagogen K. Gaulhofer (d. 1941). Utbildningen
är treårig med en tvåårig högre kurs som
påbyggnad. I Utrecht finns en
militärgymna-stikskola, organiserad av H. van Blijenburgh
efter svenska principer. Marinen har en
särskild skola för gymnastik och sport.
Den centrala organisationen för den frivilliga
sporten är den 1912 bildade Nederlandsch
Olym-pisch Comité. Utanför idrottsorganisationerna
står ett katolskt gymnastikförbund. Ett
tidigare förefintligt, till SASI anslutet
arbetar-sportförbund är numera upplöst. Inom de olika
specialförbunden spelar korporationsidrotten en
betydande roll, och typiskt är att ett
korporationslag från Philipsfabrikerna i Eindhoven
vunnit holländska mästerskapet i fotboll.
Landets förnämsta idrottsanläggning med
plats för c:a 40 000 åskådare är Amsterdams
olympiastadion (se bild vid Olympiska Spel,
pl. 11), vars banor av svensken A. W. Kreigsman
på 14 dagar omlades före OS 1928. De större
fotbollsklubbarna ha goda anläggningar, som
dock i regel sakna löparbana. Utom flera
utom-husvelodromer finns även en inomhusbana (i
Rotterdam). Utmärkta simanläggningar finnas
bl. a. i Haag, Amsterdam och Rotterdam.
616
20—]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
