- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
635-636

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nikolopoulos, Alexander - Niku, Tapani - Nilsen, Laila Schou - Nilsson, B. O. Arne - Nilsson, Arvid - Nilsson, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NIKU

Han var 1899—1931 överlärare vid den
gymnastiska utbildningsanstalt, som var
akademiens föregångare. — Vid OS 1896 vann han
3. pris i tyngdlyftning med en arm samt två
2. pris i cykelåkning. C-s.

Niku, T a p a n i, finsk skidlöpare (f.
1895 1/4), skogsarbetare, Lahtis, var
Finlands »skidkung» 1923—26 samt är finsk
föregångsman i fråga om skidteknik och
-utrustning.

Niku nådde som 19-åring eliten och vann
DM på 30 km före M. Koskenkorva. Han blev
finsk mästare på 17 km 1923, 24 och 26, på 30
km 1921, 23, 24 och 26, vann 3-milsloppet i
Uleåborg (Finlands då förnämsta tävling) 1916, 19,
23 och 25 samt 5-milen i Lahtis 1923—25, år
1924 även 10 km.

Niku var under 1920-talet Finlands utomlands
mest kände skidlöpare. Han segrade 1920 i Åre
och Östersund, nådde utom tävlan, sedan han
på grund av båtförsening missat starten, bästa
tiden på 60 km vid Nordiska Spelen 1922, blev i
Holmenkollen tvåa 1922 och femma 1926 på 5
mil samt vann vid OS 1924 bronsmedalj på 18
km. — Han var den förste finne, som tillägnade
sig modern teknik i svårare terräng.

Niku biträdde under sin aktiva tid vid
utexperimenterandet av en finsk terrängskida.
Sedan han slutat tävla, har han av Finska
Skid-förbundet anlitats som teknisk expert i fråga
om utrustning. Han är banläggare i
Lahtis-spelen. Bild på sp. 634. P. L-m.

Nilsen, Laila Schou, norsk
hastig-hetsåkerska på skridsko, skidlöperska och
tennisspelerska (f.
1919 18/3), Oslo, är
den mest
mångsidiga kvinnliga
idrottsstjärna, som funnits,
och den enda kvinna,
som erhållit
->Ege-bergs pris (för
skidlöpning och
skridskoåkning, 1936).

Redan som 9-åring
vann Laila Schou
Nilsen ett 3. pris i
backhoppning, och två år
senare hoppade hon vid
en tävling 28 m. Ar
1933 vann hon 14 år
gammal en längdlöpning
på skidor för damer
med 6m försprång.

Sina första stora
framgångar vann hon i
hastighetsåkning på
skridsko, i vilken gren hon
tog norska mästerskapet

1935, 37, 39 och 40 samt VM 1935 (inofficiellt),
37 och 38. Hon håller sedan 1937
världsrekordet på samtliga 5 distanser (->-Hastighetsåkning
på skridsko).

I utförslöpning på skidor slog hon igenom
vid uttagningarna till OS 1936. Vid spelen
överraskade hon med att bli etta i störtlopp
och vinna bronsmedalj i kombinerad åkning.
Är 1938 vann hon i Wengen schweiziska
mästerskapet och besegrade därvid bl. a. C. Cranz.
Hon vann vidare norska mästerskapet 1939
samt i Galdhöpiggrennet slalom 1939 och såväl
slalom som kombinerad åkning 1940.

Tennis är den idrott, i vilken hon haft
svårast att nå toppen. Efter att 1932—37 ha nått
finalen i norska juniormästerskapet, som hon
vann 3 gånger, vann hon norska mästerskapet
i singel inom- och utomhus 1939 och utomhus
1940, i damdubbel utomhus 1937—40 och
inomhus 1939 samt i mixed utomhus 1937—39 och
inomhus 1939.

Sedan 1939 har hon även varit ivrig
hand-bollsspelerska och var finalist i norska
mästerskapet 1939 och 40. Hon tävlar i
hastighetsåkning på skridsko för Oslo Sköiteklubb, i
övrig idrott för Grefsens Idrettslag. — Hon har
utgivit »Lykkelige idrettsår» (1940). P. C. A.

Nilsson, B. O. Arn e, gymnast (f. 1913
31/io), kontorist, Malmö, är sedan
1930-talet en av Skånes bästa gymnaster.

Nilsson erhöll 1939 Svenska
Gymnastikförbundets silvermedalj för deltagande i
gymnastikuppvisningar vid OS 1936, i England 1938
och vid Lingiaden 1939. H. B-s.

Nilsson, Arvid, jägare (1877—1937),
skogschef vid Hällefors bruk, var en
förgrundsman i arbetet för en förbättrad
jaktvård.

Nilsson utarbetade på sin tid det s. k.
»Hälleforsförslaget» till ny jaktlagstiftning, vilket i
sina huvuddrag blev godtaget av riksdagen
vid fastställande av 1938 års jaktlag. Nilsson
var en mycket kunnig jägare, som särskilt
ägnade älgen och älgjaktvården ett stort intresse.
Han var ordf. i Hällefors Jaktskytteklubb 1920
—37 och styrelseled. i Svenska Jägareförbundet
1927—29. B. B.

Nilsson, Axel, bollspelare (f. 1904
12/n), lagerarbetare, Stockholm, är en av
de få svenska spelare, som varit
landslagsmän i både fotboll, bandy och ishockey.

»Acke» Nilsson började i IK Mode och
spelade 1925—31 för Hammarby IF. Är 1931
spelade han bandy och ishockey för Mode samt
fotboll för A. I. K., vilken senare han fr. o. m.
1932 representerat i alla tre idrotterna. Han
spelade 8 gånger i fotbollslandslaget, var 3 gånger
landslagsman i bandy och tillhörde VM- och
OS-lag i ishockey. Han vann SM i fotboll 1937
och i ishockey 1934, 35 och 38.

636

Laila Schou Nilsen,
världens
mångsidigaste idrottskvinna.

635

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free