Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njutningsmedel och retmedel, av professor Sven Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NJUTNINGSMEDEL OCH RETMEDEL
Någon anledning att förtära sprit vid
avkylning finnes icke. Tvärtom uppstå
vintertid ofta frostskador lättare efter
spritförtäring. Detta har bl. a.
konstaterats av den norske polarforskaren F.
Nansen, som kom till det resultatet, att
alkohol verkar nedsättande på
kroppsvärmen och matsmältningen samt
förslappar energien och företagsamheten.
Den tid som åtgår, innan kroppen befriat sig
från en intagen mängd alkohol, varierar hos
olika individer men kan i allmänhet sättas till
6 à 8 timmar, för större alkoholmängder längre
tid. Under hela denna tid står individen under
alkoholens förlamande inverkan.
Av det sagda framgår sålunda att
idrottsmannen i möjligaste mån bör
avhålla sig från att förtära sprit och att
den maximala prestationen alltid har en
fiende i alkoholen, även om denna
fortares i små doser. Som läkemedel mot
sjukdomar slutligen har alkohol i den
moderna medicinen mist all betydelse.
Nikotin.
Näst alkoholen torde tobaken vara det
mest utbredda njutningsmedlet.
Varje svensk medborgare, inkl. kvinnor,
förbrukar i medeltal årligen 1,4 kg tobak, och
staten erhöll i tobaksskatt 1940—41 över 166 mill. kr.
Genom tobaksrökningen tillföres
kroppen ett gift, nikotin, som inverkar på
nervsystemet och kan förjaga
trötthets-och hungerkänslor. Nikotinets giftverkan
riktar sig särskilt mot hjärta och
kärlsystem. Rökningen förorsakar
kramptillstånd i blodkärlen såväl i hjärta och
hjärna som i kroppen för övrigt. Detta
yttrar sig i huvudvärk, hjärtsmärtor
(an-gina pectoris), svaghetskänsla och
illamående. Vanliga följder äro även
hjärtklappning och oregelbunden puls
(extraslag). Icke sällan finnes eller förvärvas
så småningom hos rökare en
överkänslighet mot nikotinet, som yttrar sig särskilt
i en stegring av blodtrycket i samband
med rökning. Vanlig är en med åren
inträdande minskad förmåga att tåla
nikotinet. Särskilt människor med tendens
till blodtrycksstegring böra vara försiktiga
med tobak. Det kroniska
tobaksmissbruket retar kärlsystemet, försvagar dess an-
passningsförmåga och påskyndar
åldrandet i våra blodkärl.
Inom idrotten har man mer och mer
kommit till den erfarenheten, att
tobaksrökning icke är förenlig med maximala
prestationer. Den verkar även retande
på våra andningsvägars slemhinnor och
förorsakar hals- och magkatarr.
Storrökaren är ofta nervös, trött och retlig
med tendens till huvudvärk och dålig
sömn och med väsentligt nedsatt
arbetsförmåga.
Förmågan att tåla tobak är individuellt
synnerligen olika. Många kunna upp i sena
ålderdomen hänge sig åt ett betydande bruk till
synes utan obehag. För den stora massan av
människor gäller emellertid att en
överkänslighet med åren inställer sig. De flesta tåla
icke längre att röka i samma utsträckning som
i yngre dagar.
Med den oerhörda omfattning, som
tobaksbruket fått bland kulturfolken,
måste tobaken betraktas som ett av våra
skadligaste kulturgifter. Vår ungdoms
stegrade tendens att tidigt skaffa sig
tobaksvanor måste från folkhälsosynpunkt
anses som ett bekymmersamt fenomen.
Särskilt betydelsefullt är därför att med
alla lämpliga medel söka skydda det
uppväxande släktet från tobaksvanor.
Kaffe, te och kakao.
Ett annat synnerligen uppskattat
njutningsmedel är kaffet, vars verksamma
substans är koffein.
Sverige är världens mest kaffedrickande land.
År 1939 uppgick vår kaffekonsumtion till nära
9 kg per innevånare.
Kaffe innehåller liksom te inga
näringsämnen. Olika personer reagera olika
p° kaffenjutning. I regel verkar kaffet
stimulerande på nervsystemet, fördriver
trötthetsförnimmelser och påskyndar
tankearbetet. Huruvida det förbättrar den
sportsliga prestationen är i själva verket
alltjämt ovisst, trots ingående
vetenskapliga försök.
Detta synes i varje fall icke gälla om korta
prestationer. Så fann man i en serie på 46
hundrameterslöpare, att tiderna icke kunde
förkortas med koffein.
Idrottsmän böra vara ytterst försiktiga
med kaffe, Personer med klena magar
651
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
