Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska Lawntennispokalen - Nordiska Motorcykel Förbundet - Nordiska mästerskap (NM) - Nordiska Roddförbundet →Roddförbund - Nordiska Roddföreningen i Zürich (N. R. F.) - Nordiska ryttartävlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MOTORCYKELFÖRBUNDET
plats, omväxlande i Sverige, Norge, Danmark
och Finland. År 1934 lades tävlingen om efter
Davis Cup-mönster. Varje kamp mellan två
länder består av 4 singel- och 1 dubbelmatch.
Segrande landet nämnes först.
1920 Danmark—Finland 3—2, Sverige deltog ej;
1921 Sverige—Danmark 3—2; 1922
Danmark—Finland 3—2, Sverige förlorade mot Danmark 2—3;
1923 Danmark—Sverige 4—1; 1924
Finland—Danmark 3—2, Sverige förlorade mot Danmark 2—3 ;
1925 Danmark—Finland 3—2, Sverige förlorade mot
Danmark 2—3; 1926 Danmark—Sverige 5—0; 1927
Sverige—Danmark 5—0; 1928 Danmark—Finland
4—1, Sverige förlorade mot Finland 2—3; 1929
Sverige—Danmark 4—1; 1930 Sverige—Finland 5—0;
1931 Danmark—Sverige 3—2; 1932 Sverige—Norge
5—0; 1933 Norge—Sverige 3—2; 1934
Sverige-Danmark 3—0; 1935 Norge—Sverige 3—2; 1936
Norge—Sverige 5—0; 1937 Sverige—Norge 3—2; 1938
Danmark—Sverige 3—2; 1939 Sverige—Norge 3—1;
1940—43 Inga tävlingar. F.S.;S.T.
Nordiska Motorcykel Förbundet, förk.
N. M. F., är en 1925 bildad
sammanslutning av de till F. I. C. M. anslutna
organisationerna i de nordiska länderna.
Till N. M. F. äro anslutna: Danmarks Motor
Union, Finlands Motor Förbund, Norsk
Motor-Klubb och Sveriges Motorfederations
Motorcykelsektion.
N. M. F. har bl. a. arbetat för ernående av
likformighet mellan de olika ländernas
tävlingsreglementen och har tagit initiativet till
NM för motorcyklar i backe (-»-Backtävling,
sp. 528) och på jordbana (->Jordbanetävlingar,
sp. 591). H-m.
Nordiska mästerskap (NM), öppna för
idrottsmän från Sverige, Norge, Danmark
och Finland, ha officiellt anordnats i
vissa grenar. Nordiska Spelen gällde ej NM.
NM ha förekommit i brottning 1918—21 samt
23 och 25, bågskytte 1938 och 39,
landsvägsåkning på cykel 1913—39 (utom 1920 och 31) och
på bana 1913—37, fri idrott 1903 o. 04, fäktning
1919—39, kanotsport 1939, motorcykel, backe 1925
—39, jordbana 1929—38, rodd 1910—39, simning
1919 (därefter »nordiska landskampen») samt
konst- och hastighetsåkning på skridsko 1919—
21. I tyngdlyftning (tvåarmslyft) gällde 1941—43
bästa nationella mästerskapsresultatet som NM.
Som nordiska mästare ha segrare i »nordiska
fyrlandskamper» i boxning och simning ansetts,
likaså det land, som nått högsta poäng i de
nordiska ordinarie landskamperna i fotboll.
NM ha vidare anordnats i de flesta grenar av
skytte; 1935 erhöllo de fastare form och ha
därefter hållits 1936 och 38 i alla grenar utom
armé-gevärsskytte (1938 dock ej i jaktskytte). S.T.
Nordiska Roddförbundet
->Roddför-bund.
Nordiska Roddföreningen i Zürich
(N. R. F.), stiftad 22/2 1878, är den äldsta
idrottssammanslutningen av nordbor i
utlandet och var under sina första 35 år
nästan oavbrutet en av Schweiz ledande
roddföreningar. Sammanlagt har N. R. F.
erövrat 15 schweiziska mästerskap,
flertalet under klubbens glanstid omkr. 1907.
Stiftarna av N.R.F. och de flesta av dess
medlemmar (för medlemskap erfordras kunskap i
ett av de nordiska språken) ha varit
skandinaviska studerande vid Polytechnikum i Zürich.
Föreningen räknar f. n. ett 50-tal aktiva medl.,
de flesta norrmän. Under tidigare skeden ha i
allmänhet svenskar och norrmän varit
dominerande, men även danskar samt ett stort antal
finnar (särskilt 1902—08) ha varit medlemmar.
De flesta av klubbens segrar ha hemförts i
utriggad fyra samt yole-de-mer fyra (bl. a.
schweiziska mästerskapet 1906, 07 och 09—14).
År 1884 överlämnades N. R. F:s prissamling till
Nordiska Museet men återgick 1905 till Zürich
(f. n. inrymmer den bl. a. över 160 första pris).
N. R. F:s färger (på vimplar, märken etc.) äro
. rött, vitt, blått och gult, och dess roddräkt är
vit tröja med tre vågräta blå band på bröstet.
I syfte att stödja N. R. F. bildades på initiativ
av J. Sigfrid Edström i Göteborg 1907 N. R. F:s
Veteraner (omkr. 150 medl. 1942) med
Edström som ordf. (till 1939). Är 1939 hölls det 13.
»veteranmötet» (i Oslo). Ett förtjänstfullt arbete
för N.R.F. nedlade även engelsmannen S. Mylius
(ordf. 1885—88), S. Molin, aktiv roddare och
sammanhållande kraft i N. R. F. från 1903 till in på
1930-talet, samt H. Håkanson, sekr. i N. R. F:s
Veteraner 1907—39. — Till N. R. F:s
50-årsjubi-leum 1928 utgav N. R. F:s Veteraner en
omfattande minnesskrift, red. av H. Håkanson. S. T.
Nordiska ryttartävlingar ha hållits i
stort sett vartannat år sedan 1921.
De tillkommo på förslag av den norske
majoren Chr. Michelet och erhöllo sin utformning
vid en konferens i Sverige 1920.
De första Nordiska ryttartävlingarna höllos
i Köpenhamn 1921. Därefter följde tävlingar i
Göteborg 1923 i samband med utställningen
och lantbruksmötet.
År 1925 uppskötos tävlingarna på grund av
mul- och klövsjuka i Norge. r,"h de k"-’1"
grund av samma sjukdom i Sverige ej heller
hållas 1926. År 1927 anordnades tävlingar i
Köpenhamn, 1929 för första gången i Oslo, 1930 (i
stället för 1931) i Stockholm i samuanu med
utställningen och lantbruksmötet, 1933 i
Köpenhamn, 1935 i Oslo, 1937 för första gången i
Helsingfors och 1939 i Göteborg.
Programmets stomme har utgjorts av såväl
individuella som lagtävlingar i svår
dressyrtävlan, svår fälttävlan och svår hoppning.
Dessutom ha förekommit tävlingsklasser av lägre
svårighetsgrad eller andra slag av tävlingar
som höjdhoppning och dressyrtävlan (kür).
Endast hederspris ha utdelats. Tävlingarna ha
varit synnerligen väl anordnade.
I stort sett ha de svenska ryttarna haft de
största framgångarna, ehuru motståndet från
de andra länderna med åren blivit allt starkare.
563 667
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
