Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge, av redaktionssekr. Peder Christian Andersen, Oslo, och redaktör Rune Carlsson - Världens främsta vintersportland - Sommarsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGE
tog Oslo ledningen i fråga om
publikintresse, och från samma tid blev
Kristiania Sköiteklub (^Oslo Sköiteklub)
världens ledande förening.
Av de 43 VM, som hittills (1943) anordnats i
hastighetsåkning för herrar, ha norrmän
vunnit icke mindre än 21. Norrmän ha vidare
utgått som segrare i 20 av de 42 EM, som ägt rum,
varjämte Norge svarar för 85 av de 127
världsrekord, som godkänts i hastighetsåkning.
De främsta norska hastighetsåkarna ha varit
Axel Paulsen och H. Hagen under den första
guldåldern, P. östlund på 1890-talet, O.
Ma-thisen under tiden före världskriget 1914—18
samt H. Ström, Roald Larsen, Hadelandstrion
I. Ballangrud, M. Staksrud och H.
Engne-stangen samt B. Evensen, C. Mathiesen och H.
Haraldsen under tiden mellan världskrigen.
(Jfr Hastighetsåkning på skridsko, sp. 1166.)
Inom konståkningen voro omkring 1890 Axel
och Edvin Paulsen, C. Werner och P. O. Aune
berömda namn, och senare blev Sonja Henie
med 10 VM och 3 olympiska guldmedaljer (1927
—36) vår tids mest omtalade kvinnliga
idrottsstjärna.
Bandy och ishockey ha haft svårt att slå
igenom i Norge.
I början av 1900-talet bedrevs i Oslo
bandyspel på is, som, ehuru det efter
tyskt mönster spelades med gummiboll,
kallades »ishockey». Ursprungligen
spelade man med 11-mannalag, men 1907
övergick man till 7-mannalag.
Gummibollen avlöstes senare av en bandyboll
av svensk modell, och därmed började
ett samarbete med svensk bandy. Spelet,
som tidigare administrerats av Norges
Fotballforbund, fick 1920 egen
organisation, Norges Is-Hockeyforbund, som 1928
ändrade sitt namn till Norges
Bandyfor-bund. Man hade dessförinnan övergått
till de i Sverige och Finland gällande
reglerna, och 1927 spelades den första
landskampen mot Sverige. (-»-Bandy, sp. 648.)
Intresset för bandy har i allmänhet varit
obetydligt. Bidragande orsak har varit
svårigheten att anlägga bandybanor. Så gott som alla
idrottsplatser ha vintertid banor för
hastighetsåkning på skridsko, och innanför en sådan
rymmes ej en ordinär bandybana.
Ishockey i kanadensisk form vann mycket
sent insteg i Norge, och först 1934 bildades ett
förbund, Norges Ishockeyförbund. Ett norskt
landslag deltog i studiesyfte i VM 1937 och 38.
Övrig vinteridrott.
Kälkbacksåkning har gamla
traditioner i Norge. Centrum är backen
->Korketrekkeren vid Oslo med start
från Frognersätern, där Akeforeningen
regelbundet anordnar tävlingar. Dessa ha,
trots att man under många år uteslutande
använde en norsk kälktyp, fisher, haft
internationellt inslag. På senare år har
man alltmer övergått till internationella
kälkmodeller, och 1937 anordnades EM i
Korketrekkeren. (Bild vid art.
Kälkbacksåkning.)
Skidkörning efter häst var i
början av 1900-talet mycket populär i Norge
och infördes därifrån till Schweiz, där
denna form av vinteridrott fortfarande
förekommer som inslag i
kapplöpningssporten. I Norge däremot bedrives
skidkörning numera ej som sport.
Isjaktsegling, skridskosegling och curling ha
aldrig varit populära och utövas ej
tävlings-mässigt. Däremot använda skidlöparna ofta
segel på högfjällsvidderna.
Skytte bedrives ofta på skidor, och
Norge har vunnit patrulltävlan på skidor
vid OS 1928 och F. I. S.-tävlingarna 1930.
SOMMARSPORT.
Även om Norge i sommarsport ej
spelat samma dominerande roll som inom
vintersporten, har landet dock i flera
grenar haft stora internationella framgångar.
Internationella framgångar i fotboll.
Den första fotbollsklubben bildades
1885. Sina första impulser fick norsk
fotboll genom klubbmatcherna mot svenska
lag fr. o. m. 1896, men dansk fotboll har
varit mönstret. År 1902 stiftades Norges
Fotballforbund, och 1908 spelades den
första landskampen. Man spelade från
början endast på sandplaner, och det
dröjde till 1917, innan den första
gräsplanen i Norge anlades (i Stavanger).
Ännu 1925 funnos blott 10 gräsplaner.
År 1926 fick Norge i ->Ullevål en stor,
fullt modern anläggning.
Ären 1912—14 slog fotbollsspelet igenom
som publiksport, och 1918—20 noterade
norsk fotboll sina första internationella
framgångar: den första segern över
Danmark, den första segern på bortaplan
över Sverige och en uppseendeväckande
seger över England vid OS 1920.
681 691
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
