Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge, av redaktionssekr. Peder Christian Andersen, Oslo, och redaktör Rune Carlsson - Sommarsport - Idrottsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGE
vattnen. Genom bildandet av
Det Norske Travselskap (1885)
och framför allt genom
totalisatorns införande 1927 fick
travsporten ett starkt
ekonomiskt underlag. Flera
travbanor anlades, av vilka
->Bjer-kebanen utanför Oslo är den
mest betydande, med nordiskt
totalisatorrekord (950103 kr.
på en löpningsdag, 1943). Den
så skapade ekonomiska
grunden har även möjliggjort en
förbättring av det
varmblodiga materialet.
Galoppsporten är betydligt yngre
och tog fart först med stiftandet av
Norsk Jockeyklub 1933. Ett år
tidigare hade galoppsporten fått sin
första bana, övrevoll vid Oslo, där
bl. a. Norsk Derby rides sedan 1933.
Sedan Norges Rytterforbund stiftades 1915,
har ridsporten gått framåt. Den hade sin
största framgång vid OS 1928, då Norge vann
silvermedalj i fälttävlan, lag. Mest framgångsrika
ryttare ha varit P. Michelet och A. Qvist.
Skytte är sedan gammalt en populär sport.
Det frivilliga skyttet fick sin första
organisation 1861, då Centralforeningen
for udbredelse af legemsövelser og
vaa-benbrug bildades. Senare funnos två
konkurrerande organisationer, som 1893
sammanslöto sig till Det Frivillige Norske
Skyttervæsen. Utom denna
sammanslutning, som till sin organisation och
verksamhet liknar det frivilliga svenska
skytteväsendet, finnas särskilda
organisationer för sportskytte: Norsk Avdeling av
Den Internas]onale Skytterunion (st.
1923), Norges Miniatyr Skytter Förbund,
(1923) och Norges Sportskytter
Förbund (1925).
Sina största internationella framgångar har
Norge haft i jaktskytte, i vilken gren landet
vid OS 1920 och 24 spelade en framträdande
roll genom O. M. Olsen, O. A. Lilloe-Olsen,
H. Natvig och E. Liberg. Senare har R.
Ber-gersen vunnit VM i hjortskytte. Av övriga
skyttar märkas främst W. Rögeberg, som vid
OS 1936 vann guldmedalj i miniatyrskytte.
Friluftslivet har en enorm omfattning.
Friluftsliv i olika former står mycket
högt i Norge, och såväl sommar som
vinter söka sig massor av folk ut från stä-
Bild 8. Bargens huvudidrottsplats, Skandsemyren. Den ligger
på en avsats i fjället, högt över staden, och publiken föres dit
medelst en bergbana. Löparbanan kan förlängas genom en
extra kurva (t. h.), som möjliggör löpning 400 m med en kurva.
derna. Enbart Holmenkollbanan fraktar
vissa söndagar omkr. 80 000 människor
(av Oslos befolkning, som är 272 000) ut
i Nordmarka, och badlivet i Oslofjorden
står relativt sett icke tillbaka för det som
förekommer på kontinenten. All slags
sjösport är som nämnts synnerligen
populär, liksom även vandringar.
Fjällsporten kulminerar under påskhelgen,
som är norska folkets stora
friluftsse-mester, och de goda möjligheterna för
bergbestigning tillvaratagas väl. Se
vidare artiklarna Bergbestigning (sp. 733)
och Fjällsport (sp. 1147).
Idrottsanläggningar.
Norge saknar i motsats till övriga
länder en central anläggning för idrott,
ehuru uppförandet av en sådan vid flera
tillfällen varit på förslag. De flesta
norska idrottsplatser ha uppförts av
klubbar, ofta med stöd av förbunden och
lokala myndigheter.
Detta är fallet med ->Frogner Stadion i Oslo,
Nordens mest berömda skridskobana, som
uppfördes av Oslo Sköiteklub 1914 och övergick
i Oslo stads ägo 1929. Norges största
fotbollsanläggning, ->Ullevål, byggdes 1926 av ett
privat bolag, bestående av medlemmar av Lyn.
Norges förnämsta skidsportanläggning,
->Hol-menkollbacken, byggdes av Föreningen til
Ski-Idrettens Fremme, och likaså äro så gott som
samtliga skidbackar uppförda av föreningar,
ofta genom frivilligt arbete av medlemmarna.
693
702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
