Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norling, Axel - Normalvikt →Bantning, sp. 654—55 - Norra Klevaliden - Norra Storfjället →Fjällsport, sp. 1130 - Norrbottens Idrottsförbund - Norrbottens län, av redaktör V. Lidngren, Luleå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORMALVIKT
Ernst (f. 1893 Vi), med. dr, distriktsläkare
vid Leufsta bruk, var god skidlöpare,
fotbollsspelare och gymnast.
Bertil (f. 1897 7/u), försäkringstjänsteman
i Jönköping, var gymnast i K. F. U. M.,
sim-hoppare i S. K. K. samt målvakt i IFK
Stockholms fotbolls- och bandylag.
Även systern Karin (1886—1936), g. m.
K. F. U. M:s gymnastikledare, Sixten Anderson,
var en utmärkt gymnast. Hon avlade
gymna-stikdirektörsexamen vid G. C. I. 1911. S. L.
Normalvikt -»-Bantning, sp. 654—55.
Norra Klevaliden är en av Sveriges
viktigaste tävlingsbackar för motorsport,
belägen omedelbart n. om Huskvarna.
Ären 1924—32 arrangerade S. M. K:s
Jönköpingsavdelning årligen tävlingar för
motorcyklar och bilar i den 1 000 m (med stigning 1 :10)
långa backen vid Klevaliden. Snabbast var G.
Barthelson, Husqvarna, med 40,66s (1932).
Vid Strutsaliden invigdes 5 juni 1933 den nya
backen, Norra Klevaliden, där årliga tävlingar
hållits vid pingst t. o. m. 1939. Förlängd 1934
är den nu 800 m lång med en höjdskillnad på
c:a 100 m och med en stigning på 1: 6 till 1: 9.
Raksträckorna ha en bredd av 5 m, och
backens fyra skarpa kurvor, belägna strax efter
starten, äro doserade samt 7 m breda. Den
skarpaste kurvan har en radie av 12 m.
Förutom NM 1934 kördes där även SM 1938.
Rekordet innehas f. n. (1943): i soloklassen
av E. Lindqvist, Husqvarna, 41,20s (satt 1939),
i sidvagnsklassen av B. Ericsson, Husqvarna,
48,92S (1938) och i bilklassen av E. Björnstad,
Norge, Alfa-Romeo, 43,80s (1936). B.L.
Norra Storfjället ->Fjällsport, sp. 1130.
Norrbottens Idrottsförbund bildades
1908 i Luleå och omfattar 248 föreningar
med 15 709 medl. 1943.
Ordf. ha varit: 1908—09 R. Berg, 1909—11 S.
Nystedt, 1911—12 E. Kempe, 1912—13 V.
Svedenborg, 1913—17 E. Nauclér, 1917—26 G. Höjer,
1926—36 V. Lönnqvist och sedan 1936 E.
Brännström. ’ V. L-n.
NORRBOTTENS LÄN.
Av redaktör V. Lindgren, Luleå.
Norrbottens län, som är Sveriges
nordligaste, omfattar norra hälften av
landskapen Västerbotten och Lappland. Det
har ett ytinnehåll av 105 520 km2, d. v. s.
nära en fjärdedel av Sverige. På grund
av gles bebyggelse (223 000 inv. 1943, 2
inv. pr km-) och de stora avstånden har
idrotten stora organisatoriska svårigheter.
Innan inlandsbanan med tvärbanor och
busslinjer fanns, måste idrottsmän ofta färdas 30—40
mil på obanade stigar, innan de nådde järnvä-
gen, och dygnslånga tävlingsresor inom
distriktet äro fortfarande ej ovanliga.
»Kretsindelning» förekommer därför i stor utsträckning,
t. ex. i fotboll, där bl. a. malmfälten,
Tornedalen och kustlandet ha egna serier.
Skidlöpning, skytte och segling äro de äldsta
idrotterna inom distriktet. Den första kända
skidtävlingen är den 1884 anordnade
->Norden-skiöldstävlingen. Redan 1875 hade dock Piteå
Skidklubb bildats, och på 1890-talet stiftades
de berömda skidlöparklubbarna i Arvidsjaur,
Jokkmokk och Kvikkjokk. De äldsta
klubbarna för annan idrott äro Luleå Segelsällskap
(st. 1884), Luleå skf (1888) och Luleå IF (1890).
I början av 1900-talet kom idrotten mer allmänt
i gång i kustlandet och vid malmfälten, och
en rad klubbar bildades, bl. a. i Piteå,
Malmberget, Boden, Haparanda och Kiruna. Medan
skidlöpning i de inre delarna av distriktet länge
var den enda idrott, som bedrevs under
täv-lingsmässiga former, upptogo klubbarna vid
kusten, i Tornedalen och efter järnvägarna
redan från början även fri idrott och fotboll,
något senare brottning (speciellt vid
malmfälten) och under 1920-talet även simning, tennis,
boxning, orienteringslöpning m. fi. idrotter.
Skidlöpningen är dock alltjämt
Norrbottens huvudidrott. Den dominerades
först av lapparna, från början av
1900-talet av nybyggarna och därefter av
skogsarbetarna för att från mitten av
1920-talet ha blivit »var mans sport».
Av stor betydelse har det militära intresset
för skidsporten varit, och många av senare års
»storrännare» ha fått sin första egentliga
träning under värnpliktstiden, sedan de
»upptäckts» av befälet. Norrbottens skidsport har
haft två storhetsperioder, dels från mitten av
1890-talet till omkr. 1910, då L. Olofsson, N.
Rimpi, J. Sivertsson, brödraparen Nordlund,
Ahrman och Grubbström samt A. Johansson
dominerade, dels från 1922, då S. Utterström
inledde en ny glanstid, till omkring 1937, under
vilken period bl. a. även A. Stoltz, N.
Englund, O. Hultberg, A. Karlsson, O. Hansson
samt J. och H. Wikström tillhörde landets
främsta. Särskilt längdlöpning har bedrivits, men
under 1930-talet har intresset för backhoppning
ökat, speciellt i Kiruna, Malmberget, Gällivare
och Boden. Utförsåkning bedrives flitigt sedan
slutet av 1930-talet, framför allt i Kiruna.
Skytteintresset är sedan gammalt mycket stort
i hela Norrbotten, och de flesta större orter ha
livaktiga skytteföreningar.
Fri idrott var länge koncentrerad till de på
endast 4 mils avstånd från varandra belägna
städerna Boden och Luleå, men under 1930-talet
ha Malmberget, Gällivare, Kiruna, Tornedalen
och Piteå gjort stora framsteg. Fotboll bedrives
huvudsakligen i samma orter med Boden som
dominerande, medan Luleå haft största
framgångarna i bandy (som upptogs 1916) och is-
707
708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
