Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Olympia och antikens Olympiska Spel, av professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPE L
port vid Leonidaion in i Altis, där
spelens högtidliga öppnande ägde rum inför
den församlade menigheten.
Tävlingarnas ordningsföljd och fördelning på
de olika dagarna.
Festen i Olympia bestod dels av
sakrala handlingar, dels av tävlingar, vilka
senare med tiden fingo allt större
betydelse.
Ursprungligen var festen kort och
pågick till OS 692 f. Kr. endast en dag,
full-månedagen. I anslutning till det stora
offret till Zeus ägde en enda tävling rum
— kortdistansloppet, som också
ursprungligen var en kulthandling. Först när vid
OS 688 f. Kr. boxning och två
olympiader senare kappkörning upptogos på
programmet, orfordrades minst två dagar.
Hur många dagar festen senare
omfattade är ovisst, enligt en del källor skulle
den ha pågått i tre dagar, enligt andra
(Pindaros) i fem. Även i fråga om
tävlingarnas ordningsföljd och fördelning på
de olika dagarna är man hänvisad till
osäkra förmodanden.
Första dagen ägde som nämnts spelens
högtidliga öppnande rum i Altis.
Huruvida hellanodikerna och de tävlande vid
detta tillfälle avlade ed, de förra att döma
rättvist, de senare att de under de närmast
föregående 10 månaderna levt som det anstår
idrottsmän, är osäkert. Det naturliga hade
varit, att dessa eder avlades redan i Elis.
I samband med den sakrala
invigningshögtidligheten genomfördes sannolikt den
396 f. Kr. införda tävlingen för
trumpetare och härolder. Möjligen ägde
öppningshögtidligheterna rum på
förmiddagen och gossarnas tävlingar på
eftermiddagen.
På aftonen den dag, då fullmånen kom,
synes ett offer vid Pelops’ grav ha ägt
rum. Följande dag, den egentliga
full-månedagen (14 eller 15 i den heliga
månaden), betecknade kultens höjdpunkt.
Då skedde det stora offret till Zeus,
varvid man i festlig procession tågade till
Zeusaltaret, där såväl eléerna som de
olika delegationerna, theoren, bragte sina
offer.
Före 472 f. Kr. avslutade allkampen den
dag, under vilken hästtävlingarna ägde rum.
Senare förlades den till samma dag som
brottningen. Spelens sista tävling var vapenloppet.
Spelen avslutades med en religiös fest,
vid vilken segrarna bragte sina tackoffer.
Ovisst är om segrarna därvid
bekransades — mycket talar därför — eller om
denna ceremoni ägde rum omedelbart
efter tävlingen.
På kvällen sista dagen bespisades segrarna i*
Prytaneion.
En intressant teori.
Av de många teorier om ordningsföljden
mellan grenarna och deras fördelning på de
olika dagarna må anföras en, som uppställts
av den tyske vetenskapsmannen Weniger.
Denne antar, att festen från 472 f. Kr. haft följande
förlopp:
11. dagen i den heliga månaden: Ederna
avläggas. Häroldernas och trumpetarnas tävling.
12. dagen: Gossarnas tävlingar.
13. dagen: På förmiddagen hästtävlingarna, på
eftermiddagen femkamp. På kvällen, som
räknades till den 14. dagen, firades Pelops’ minne.
14. dagen, fullmånedagen: Det stora offret till
Zeus. På kvällen festmåltid för de offrande i
Prytaneion.
15. dagen: På förmiddagen stadionlopp,
diau-los och dolichos, på eftermiddagen brottning,
boxning och allkamp samt som avslutning
vapenlopp.
16. dagen: På förmiddagen bekransning av
segrarna i Zeustemplet, på kvällen fest för dem
i Prytaneion.
Möjligt är att den 15. och 16. dagens
program varit koncentrerat till en dag och att
spelen sålunda endast tagit 5 dagar i anspråk,
vilket skulle stämma med Pindaros’ uppgift.
Ehuru vissa skäl tala mot Wenigers teori,
måste den betraktas som en i sin helhet lyckad
lösning.
Tävlingsprogrammet utökades undan för undan
med nya grenar.
Enligt antikens källor förekom vid de
första spelen endast ett kortdistanslopp,
men senare infördes undan för undan
nya tävlingar.
Vid OS 724 f. Kr. upptogs sålunda dubbellopp
(diaulos), 720 långdistanslopp (dolichos), 708
femkamp (pentathlon) och brottning, 688
boxning, 660 kappkörning med fyrspann, 648
allkamp (pankration) och kappridning, 632
tävlingar för gossar i löpning och brottning, 628
femkamp för gossar (förekom endast vid dessa
spel), 616 boxning för gossar, 520 vapenlopp
(hoplitodromos), 500 kappkörning med
tvåspann av mulåsnor (avskaffades 444), 496
kappridning med ston (avskaffades 444), 408
kappkörning med tvåspann, 384 kappkörning med
fyrspann av unghästar, 268 kappkörning med
tvåspann av unghästar, 256 kappridning med
unghästar och 200 allkamp för gossar.
50 79
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
