Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Moderna Olympiska Spel, av redaktörerna Sven Lindhagen och Rune Carlsson - Olympiska Sommarspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPE L
I spelen deltogo 1 066 idrottsmän
från 19 nationer. Talrikast
representerade voro Frankrike (745),
England (72), Tyskland (60), USA
(59), Holland (25) och Belgien (23).
Sverige deltog med 9, Danmark
med 6 och Norge med 3 man.
Finland deltog ej.
Tävlingarna pågingo från mitten
av maj till slutet av oktober.
Tävlingarna i fri idrott och gymnastik
höllos i juli, i simning och rodd i
augusti, i cykelåkning och fotboll
i september.
Liksom 1896 dominerade USA i
fri idrott. I simning voro
engelsmän och australier bäst, under det
att fransmännen dominerade i
fäktning och gymnastik. Spelens
framgångsrikaste idrottsman blev
amerikanen A. Kraenzlein med fyra
guldmedaljer (löpning 60 m,
häcklöpning 110 m och 200 m samt
längdhopp).
Ordningsföljden mellan de bästa nationerna
var: 1) USA 88 p.; 2) Frankrike 71 V2; 3)
England 45; 4) Schweiz 21; 5) Belgien 13; 6)
Australien och Ungern 9. — Danmark 5; Norge 3;
Sverige 1.
Det svenska deltagandet.
För Sveriges deltagande hade bildats en
särskild kommitté. Staten ställde ett belopp av
8 000 kr. till förfogande. Den svenska truppen
med V. G. Balck som överledare, R. v.
Friesen-dorff som ledare för gymnasterna och B.
Burman för simmarna bestod av 50 gymnaster,
15 simmare och 8 friidrottsmän. Gymnaster och
simmare gjorde endast uppvisningar (1
simmare deltog även i tävlingarna).
Av friidrottsmännen vann E. Fast
bronsmedalj i maratonlöpning, E. Lemming delade 4.
plats i stavhopp med en norrman och en tysk.
G. Söderström blev sexa i kulstötning J. F.
Nyström, som enligt svenska referat utgick, är
i det officiella protokollet upptagen som 5. man
i maratonlöpning. I handicaptävlingarna i
samband med spelen hade svenskarna flera
framgångar.
OS i S:t Louis 1904.
De tredje Olympiska Spelen
anordnades i samband med världsutställningen i
S:t Louis. Karaktären av Olympiska Spel
gick till stor del förlorad, dels genom att
programmet belastats med ett mycket
stort antal icke olympiska tävlingar av
olika slag, dels genom att endast få
europeiska länder sänt trupper.
1 En uppgift, att Söderström även varit sexa
i diskuskastning, är oriktig.
797
hm
Bild 10. Sveriges första olympiska tävlingstrupp. De svenska
deltagarna i fri idrott vid OS 1900. Stående fr. v.: K. G. Staaf,
August Nilsson, I. Westergren, T. Blom och J. F. Nyström.
Sittande: G. Söderström, ledaren, F. Berg, och E. Lemming.
Framför G. Söderström sitter E. Fast, som blev trea i
maratonloppet.
Organisationskommitténs ordf. var W. H.
Liginger, sekreterare J. E. Sullivan.
Det officiella programmet omfattade fri
idrott, fäktning, gymnastik, simning och
vat-tenpolo samt tyngdlyftning. Dessutom
förekommo tävlingar i basketboll, boxning,
cykelåkning, fribrottning, lacrosse och tennis samt
nationella amerikanska tävlingar i flera andra
idrotter. Tävlingar i irländska idrotter (gaelic
football och hurling) voro öppna för
amerikaner och irländare. Vidare ingingo i
programmet en mängd handicaptävlingar,
skoltävlingar och internationella studenttävlingar. I
samband med OS anordnades också två
»anthro-pologic days» med tävlingar i olika grenar
mellan representanter för olika naturfolk
(->Na-turfolkens sport, sp. 590).
De viktigaste tävlingarna ägde rum i ett
särskilt för spelen uppfört stadion, som rymde
25 000 åskådare (10 000 sittplatser). Löparbanan
var V» eng. mil (536,6 m).
I de egentliga spelen deltogo 495 idrottsmän
från 10 nationer. Talrikast representerade voro
USA (431), Tyskland (20), Grekland (13),
Ungern (11), Österrike (7), Canada och Cuba
(vardera 4). England deltog med endast 1 man och
de nordiska länderna ej alls.
De egentliga spelen invigdes 29 aug. och
pågingo till mitten av sept.
USA dominerade fullständigt med 33 segrar,
35 andra- och 32 tredjeplaceringar.
Ordningsföljden mellan de bästa nationerna
var: 1) USA 201 p.; 2) Tyskland 33; 3) Cuba 22;
4) Ungern 10; 5) Grekland 4; 6) Canada 3.
OS i Aten 1906.
Grekland firade 10-årsminnet av de
första OS i modern tid, 1896, genom att
anordna extraspel. Det internationella
798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
