Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Moderna Olympiska Spel, av redaktörerna Sven Lindhagen och Rune Carlsson - Olympiska Vinterspel - Statistiska uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPE L
För första gången detroniserades Norge som
bästa nation. USA dominerade, mycket tack
vare den för norrmännen ovana gemensamma
starten i hastighetsåkning på skridsko samt
genom sin goda insats i bobsleightävlingen.
Poängställningen blev: 1) USA 28 p.; 2) Norge 20;
3) Canada 10; 4) Sverige 7; 5) Finland 6; 6)
Österrike 5. — 7) Frankrike 3; 8) Tyskland och
Schweiz 2; 10) Ungern 1.
Det svenska deltagandet.
Den svenska skidtruppen jämte
skridskoåkaren I. Lindberg reste från Göteborg 4 jan. och
hade 3 veckor på sig för acklimatisering före
spelens början. I USA tillstötte S. Utterström,
som nära ett år varit i USA för en film- och
jaktexpedition, samt den i Canada bosatte
reserven S. Åström (från Sorsele). Senare
anlände även G. Grafström och V.-A. Hultén.
Sverige gjorde i stort sett en god insats.
Svenska pristagare blevo: 18 km: 1) S.
Utterström; 2) A. Wikström. Konståkning för
herrar: 2) G. Grafström. V.-A. Hultén blev 5. i
damernas tävling och I. Lindberg oplacerad i
hastighetsåkningen. S. Eriksson (Selånger) gjorde
uppmärksammade insatser i backhoppning (4.) och
kombinerad tävlan (5.). Sverige deltog ej i ishockey,
bob-sleighåkning och paråkning på skridsko.
OS 1936 i Garmisch-Partenkirchen.
Spelen arrangerades i
^Garmisch-Partenkirchen (720 m ö. h.) i Tyskland.
Utom standardprogrammet ingingo
tävlingar i stafettlöpning på skidor 4x10
km, alpin kombination på skidor för
herrar och damer samt bobsleighåkning för
2-mannalag.
Även denna gång var vädret föga
gynnsamt. Marken låg bar dagen före
spelen, men på invigningsdagen kom en
snöstorm, som räddade tävlingarna. De
sista dagarna töade det starkt.
Backhoppningen ägde rum i ett för spelen
byggt skidstadion, dit även start och mål
i längdloppen voro förlagda.
Hastighetstävlingarna på skridsko gingo på sjöis
(Riessersee), konståkningen på
konstfrusen bana på isstadion och
ishockeytävlingarna på isstadion och Riessersee.
Samtliga banor liksom arrangemangen
voro mycket goda.
Spelen ägde rum 6—16 febr. Tävlingarna
åskådades av omkring 500 000 betalande
(därav c:a 130 000 vid backhoppningen!), som erlade
1010 617 Rmk (efter dåvarande kurs 1602 000
kr.) i entré.
I spelen deltogo 756 idrottsmän från 28
nationer. Talrikast representerat var Österrike med
97 deltagare, Tyskland hade 84, Tjeckoslovakien
63, USA 62, Italien 49 och England 48. Sverige
hade 37, Norge 36 och Finland 23 deltagare.
Poängställningen mellan nationerna blev: 1)
Norge 34 p.; 2) Tyskland 15; 3) Sverige 13; 4)
Finland 10; 5) Österrike och Schweiz 7. — 7)
England och USA 6; 9) Canada 2; 10) Frankrike
och Ungern 1.
Det svenska deltagandet.
Sverige gjorde en utomordentligt god insats,
som kulminerade i den 4-faldiga triumfen på
5 mil.
Svenska pristagare blevo: 18 km: 1) E.
Larsson (4. M. Matsbo). 5 0 km: 1) E. Wiklund; 2) A.
Wikström; 3) N. Englund (4. H. Bergström).
Stafett: 3) Sverige. Backhoppning: 2) S.
Eriksson (Selånger). Konståkning för
damer: 3) V.-A. Hultén. Sverige delade 5. plats med
Tyskland i ishockey och blev 3. i militära
patrulltävlingen. Deltagarna i den alpina kombinationen
blevo, liksom den ende deltagaren i hastighetsåkning (Axel
Johansson) oplacerade. Sverige deltog ej i damernas
tävling i alpin kombination, i paråkning på skridsko
och i bobsleightävlingarna.
STATISTISKA UPPGIFTER.
Med hjälp av den gängse, ehuru icke
officiella, poängberäkningen 3, 2, 1 poäng
för första, andra och tredje man kan man
fastställa vilken nation och idrottsman
som varit framgångsrikast i samtliga spel.
En dylik beräkning har givetvis ett stort
värde. Man måste emellertid taga i
betraktande, att en sådan beräkning icke är
någon absolut tillförlitlig
klassificerings-grund. Dels ha på spelens program
stundom förekommit tävlingsgrenar, som
rätteligen icke bort upptagas, dels är
konkurrensen i en del grenar
ojämförligt mycket hårdare än i andra. Slutligen
har med varje spel konkurrensen över
821
lag skärpts, varför framgångar vid de
senaste spelen väga mycket tyngre än
sådana, som vunnits vid tidigare spel.
USA — spelens utan konkurrens bästa nation.
I samtliga sommarspel har USA
vunnit sammanlagt 290 guld-, 214 silver- och
190 bronsmedaljer (= 1 478 l/2 p.)1 och
intar därmed en dominerande ställning.
De länder, som nått den högsta
poängsumman, äro: 1) USA 1478 V2 poäng; 2) England
656 V»; 3) Frankrike 495 V«; 4) Sverige 491 V»
(76 guld-, 82 silver- och 101 bronsmedaljer);
1 I dessa siffror äro resultaten i konst- och
litteraturtävlingarna samt i
vinteridrottstäv-lingarna 1908 och 20 ej inräknade.
822
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
