Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orienteringslöpning till fots - Orienteringslöpningens idrottsliga värde, av major Malcolm Murray - Tävlingsstatistik - Litteraturanvisningar, av redaktör Sten Thunvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORIENTERINGSLÖPNING TILL FOTS
Som skolidrott är orienteringssporten
synnerligen lämplig, och även lärare och
lärarinnor, som själva ej äro fysiskt
tränade, kunna ge god utbildning och ordna
förstklassiga övningar och tävlingar.
Slutligen må framhållas att
orienteringen är en nyckelidrott för friluftsliv
i andra former. Den som lärt sig att taga
sig fram efter karta och kompass har fått
möjlighet till ett rikare semesterliv i våra
fjäll, skärgårdar och stora skogar.
Svårare olycksfall inträffa i orienteringssport
sällan, och endast 4 olyckor med dödlig utgång
torde ha förekommit under de senaste 25 åren,
därav 2 genom överansträngning av svagt
hjärta. I tävlingsreglerna finnas särskilda
bestämmelser till förebyggande av olyckor. M.M-y.
TÄVLINGSSTATISTIK.
Riksmästerskap.
Före SM arrangerades 1931, 33 och 34 s. k.
riksorienteringar (1934 även kallad
»riksmästerskap») av Dalarnas Idrottsförbund, resp. IF
Thor och Djurgårdens IF, i samarbete med
Skogskarlarnas Klubb. Tävlingarna hade
karaktär av inofficiellt SM.
Segrare och trakten, vari tävlingen gick, voro:
1031 (Dådran, Dalarna) H. Broberg, IFK Falun;
1933 (östfora, Uppland) H. Hedlund, IF Thor;
1934 (Gäsjü, på gränsen mellan Dalarna och
Västmanland) G. Pettersson, Katrineholms AIK.
Svenska mästare.
Herrar.
1935 (Skinnskatteberg, Västmanland) Arvid
Kjell-ström, Stigfinnarna; 1936 (Laxå, Närke) R.
Andersson, IFK Enskede; 1037 (Garpenberg, Dalarna) A.
Lindholm, Svärdsjö IF; 1938 (St. Björnmossen,
gränsen mellan Gästrikland och Dalarna) B. Dalmo,
KFUM, Västerås; 1930 (Ställdalen, Dalarna) G.
Wåhlberg, Sàgmyra IF; 1940 (Karlsdals bruk,
Värmland) E. Blomberg, Alfta GIF; 1041 (Vårgårda,
Västergötland) O. Oldæus, Hellas; 1042 (Voxna,
Hälsingland) A. östh, Alfta GIF.
Damer.
Ett »riksmästerskap» arrangerades på prov
1940, SM instiftades året därpå.
1940 (Nyteboda, gränsen mellan Skåne och
Småland) V. Salomonsson, Ludvika Ffl; 1041
(Stjärn-hof, Sörmland) E. Zettergren (sedermera Weineby),
Nynäshamns IF; 1042 (Hindås, Västergötland) V.
Salomonsson, Ludvika Ffl.
Landskamper.
Fr. o. in. 19^8, då Svenska
Orienteringsförbundet bildades, äro landskamperna officiella.
De 1932—37 av Skogskarlarnas Klubb
arrangerade landskamperna betraktas som inofficiella.
1932 *l» mot Norge, i Nordmarka: 1) A.
Lindholm, Sv. Lagtävling förekom ej.
1933 17/t mot Norge, s. o. om Oslo: 1) A.
Lindholm, Sv. Lagtävling förekom ej.
1935 mot Finland, i Sibbo (40 km n. o.
Helsingfors): 1) N. Lundström, Sv. Lag: 1)
Sverige I (N. Lundström, M. Pramberg, H. Lind, G.
Wijkman, A. Lindholm; 6 svenskar voro först) lOt
3m 17s; 2) Sverige II 10.50.30; 3) Finland 11.57.44.
1936 "/s mot Finland, i Grankulla (15 km v.
Helsingfors): 1) J. Gripenberg, Fi. Lag: 1)
Finland I (J. Gripenberg, B. Lönnberg, L. Löf, T.
Kahl-son, O. Hakulin) 8.18.57; 2) Sverige I (N.
Lundström, G. Wijkman, M. Pramberg, B. Kjellström, H.
Hedlund) 8.32.48; 3) Sverige II 10.33.48.
1037 16/5 mot Finland, i Grankulla: 1) J.
Gripenberg, Fi. Lag: 1) Finland (J. Gripenberg, R.
Fröberg, L. Löf, R. Lindroos, K. Englund) 8.11.00;
2) Sverige (J. Brandelius, Arv. Kjellström, R.
Andersson, H. Hedlund, H. Lourié) 8.25.28.
1938 «/» mot Norge och Finland, i
Hälleforsnäs, Närke: 1) O. Olsson (Oldæus), Sv. Lag:
1) Sverige (O. Olsson, G. Sjödin, S. Hedenström,
W.Hjukström) 8.39.37; 2) Norge 9.53.13; 3) Finland
10.28.13. På grund av att en kontrollant gått fel,
varigenom de sex första löpt för kort bana (och ej
medräknades i tävlingen), inräknades 4 i st. f. 5
man i lagen.
1939 10/i mot Norge, i Hönefosstrakten: 1) O.
R. Erichsen, No. Lag: 1) Sverige (I. österholm. F.
Wikstrand, H. Lourié, S. Hedenström, O. Axlund)
11.18.08; 2) Norge 11.24.06. Finland skulle ha
deltagit men avstod på grund av politiska oroligheter.
Budkavlelöpning till fots.
En s. k. riksbudkavle arrangerades 1934—37
av Skogskarlarnas Klubb. SM instiftades 1938.
Segrare och trakten, vari tävlingen gick, voro: 1934
(Säter, Dalarna) Domnarvets GIF (H. Lindqvist, S.
Reyer, T. Erikson). — 1935 (Roslagen, Uppland)
Stigfinnarna (Alvar, Arvid och Björn Kjellström).
— 1936 (Kolmården, Södermanland och Östergötland)
Katrineholms AIK (I. Liljeberg, K. G. Flodmark, O.
Axlund). — 1037 (Karlskoga, Värmland)
Katrineholms AIK (I. Liljeberg, K. G. Flodmark, O.
Axlund).
Segrare i SM: 1938 (Seglora, Västergötland)
IFK Borås (G. Larsson, F. Särén, O. Hultman). —
1939 (Grangärde, Dalarna). Tävlingen avbröts och
ogillades, då en kontrollstation på 2. sträckan var
felplacerad. I en extratävling, där 1. och 3.
sträckorna räknades, vann Hellas (H. Thorsson och S.
Iledenström; 2. sträckan löpte Å. Ivarsson). — 1940
(Kisa, Östergötland) Hellas (H. Thorsson, E.
Sjölander, S. Hedenström). — 1941 (Roslagen,
Uppland) IFK Enskede (S. Landquist, H. Wirstam, S.
Johansson). Tävlingen ägde rum i djup snö och 15
graders kyla samt anses vara ett av svensk idrotts
största kraftprov. — 1042 (Olofström, Blekinge)
Hellas (H. Thorsson, O. Oldæus, S. Hedenström).
Litteratur an visningar.
Den första handledningen i orientering och
orienteringslöpning var N. Hanssons och F. Thorns
»Orientering och camping» (1925; del XVIII av
»Idrotternas bok»). God propaganda gjorde E. Killanders
»Några ord om orienteringslöpning» (1929) och B.
Kjellströms »Orientering — en härlig motionssport
och populär tävlingsidrott» (1932). Den senare har
omarbetats (»Orienteringssportens grunder», 1938,
»Lär Er orientera», 1941) och uppnått en
sammanlagd upplaga av 140 000 ex. En något utförligare
handledning var T. Hellmans »Kartläsning och
orientering» (1933, ny uppl. 1942), som följdes av A.
Sundelöfs »5 orienteringslektioner» (1935; ny uppl.
1940), den första modernt upplagda
orienteringsinstruktionen. Först i slutet av 1930-talet fick dock
orienteringssporten en mer uttömmande litteratur.
Den bästa läroboken i orienteringssportens
grunder är »ABO i orientering», grundad på ett
manuskript av B. Hardfors, bearbetat av M. Murray, B.
Nordenfelt och F. Thorn (1939; 3. uppl. 1942,
sammanlagt nära 30 000 ex.). En omsorgsfullt
utarbetad handledning i banläggning,
tävlingsorganisation m. m. föreligger i O. Ekboms m. fi.
»Banläggar-boken» (1939; ny uppl. beräknad 1943). Båda dessa
böcker ha utgivits av Svenska Orienteringsförbundet.
För orienteringsinstruktion bland skolungdom har
i samråd med Orienteringsförbundet utgivits
»Orientering i ett nötskal» (över 100 000 ex.), »Skojigt i
skogen» (80 000) och »Orienteringslärarens
hjälpreda», samtliga utarbetade av S. Hedenström 1942.
Vidare må nämnas H. Hedlund och B.
Nordenfelt, »Hur man lär nybörjare orientering» (1940;
865
28—NFS. V
866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
