Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paddling - Paddock, hästsportt. - Paddock, Charles - Pagaj →Paddel - Paglabacken - Pahlin, Carl - Pahud de Mortanges, Ch. Ferdinand - Paidotrib - Paillard, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAILLARD
Paddling, metoden att framdriva en
farkost med ->paddel, är säkerligen
mycket äldre än rodd. Vid paddling är den
framdrivande vänd i färdriktningen, och
till skillnad från roddaren uppbär
padd-laren helt framdrivningsredskapet.
Tekniken beskrives i art. Kanot och
Kanotsport.
Bland naturfolken användes paddling
fortfarande som framdrivningssätt även i stora
och tunga kanoter med upp till 40 mans
besättning. G. H-g.
Paddock [pä’dok], eng., hästsportt., är
ett inhägnat område i ett stuteri eller
invid en kapplöpningsbana, där hästarna
göras färdiga till starten.
Paddock [pä’dak], Charles,
amerikansk sprinter (f. 1900 11/8),
sportjournalist i Pasadena, Kalifornien, var en av
världens mest kända idrottsmän, bl. a. för
sin enorma finish, som han avslutade med
ett hopp över mållinjen.
Paddock vann sina
första segrar, 100 och
2Q0 m, vid de
allierades krigsmästerskap i
Pershing Stadion,
Paris, 1919, vann vid OS
1920 guldmedalj på 100
m och silvermedalj på
200 m samt tillhörde
USA:s segrande lag
på 4x100 m. Han blev
vid OS 1924 femma på
100 m och vann
silvermedalj på 200 m. Vid
OS 1928 nådde han
semifinalen på 200 m.
Paddock tävlade för
Los Angeles AC och
vann amerikanska
mästerskapet på 100
yards 1921 och 24, på
220 yards 1920, 21 och
24. Han tangerade 1921,
24 och 26 världsrekordet på 100 yards med
9,6s. Ar 1921 satte han världsrekord på 100 m
med 10,4, 1921 på 200 m med 21,2 och 20,8 samt
1924 ånyo med 20,8, 1921 och 24 på 220 yards med
20,8 samt 1921 på 300 m med 33,2, sistnämnda tid
ännu 1943 gällande.
Paddock, som hade ett sprudlande
tävlingshumör och en obändig segervilja, var en
föregångsman i fråga om modern träning. Han
tävlade i Sverige 1924 och 25. S. L.
Pagaj ->Paddel.
Paglabacken är en skidbacke i
^-Boden, invigd 1933.
Pahud de Mortanges på »Mädel wie Du».
Det nuvarande backrekordet, 56 m, sattes 1940
av Sixten Johansson, Bodens BK, och
tangerades 1943 av »Diman» Lindström, Friska Viljor,
och L. Pietikäinen, Kuopio, Finland.
Pahlin, Carl, skidlöpare (f. 191 6 28/,
i Bjärtrå), byggnadsarbetare i
Härnösand, är sedan 1938 en av Sveriges bästa
skidlöpare, specialist på korta sträckor
och med briljant teknik i svår terräng.
Pahlin, som 1937—39 åkte för Kramfors IF,
därefter för Brännans IF, vann SM i lag på 15
km 1940 (tvåa indiv., 8s efter A. Dahlquist) och
41, i lag på 3 mil 1938 och i stafettlöpning 38
och 40. I VM, där han åkte i Sveriges
stafett-lag 1939 och 41, blev han på 18 km sjua 1938,
trea 39 och sexa 41. I Holmenkollen 1940, då
Pahlin var i sin bästa form, blev han på grund
av oturligt startnummer blott 11. man på 18 km
men slog i stafettlöpningen norrmannen Lars
Bergendahl med 2m 16s. Han överraskade 1943
med utmärkta lopp på 5 mil.
Hans bror Per (f. 1913 "A),
byggnadsarbetare i Härnösand, vann för Kramfors IF SM i
lag på 5 mil 1938. S.L.
Pahud de Mortanges [pay’ da [-mår-ta’ng3],-] {+mår-
ta’ng3],+} Ch. Ferdinand, holländsk
ryttare (f. 1896 13/5), ryttmästare, är den
mest framgångsrike ryttare i fälttävlan,
som funnits. Han vann i denna gren på
»Marcroix» guldmedalj individuellt vid
OS 1928 och 32, guldmedalj i lag 1924
och 28 samt silvermedalj 1932.
Vid OS 1936 deltog Pahud de Mortanges på
»Mädel wie Du», med vilken han vunnit många
framgångar, men blev oplacerad. F-k M-n.
Paidotrib kallades i forntidens
Grekland en lärare i idrott.
En paidotrib var en vanlig tränare, som
undervisade i palästra och gymnasion, vanligtvis
på nybörjarstadiet. En mera kvalificerad
idrottslärare kallades gymnastes. M. P:n N-n.
Paillard [paja’r], Georges, fransk
C. Paddock i sitt
karakteristiska »jätteskutt»
över mållinjen
(Stockholms Stadion 1924).
893
894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
