Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parsennderbyt, das Parsenn-Derby - Parterrbrottning - Partilledbanan - Partner - Paråkning - Pass - Passa - Passage - Passata di sotto - Passbåt - Passering - Passgång, pass - Passiva rörelser - Paternosterfiske - Patron, enhetspatron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PATRON
i.-t. ggn svenskar, O. Rimfors och S. Bergman,
vilka vunno var sin klass.
Segrare ha varit:
Herrar.
1924 och 27 P. Gruber, Davos; 1928 A.
Kalten-brunner, Davos; 1929—31 och 34 D. Zogg, Arosa;
1932 L. Gasper], Kitzbühel; 1933 O. Furrer, Zermatt;
1935 och 39 R. Rominger, Si]s; 1936 W. Prager,
Arosa; 1937 B. Rüedi, Davos; 1938 M. Fopp,
Klosters; 1941 H. von Allmen, Wengen; 1940, 42 och
43 P. Mathis, Davos.
Damer.
1924 H. Fischer, Zürich; 1927 E. Biasi, Chur;
1928 o. 29 E. Balmelli, Lugano; 1930 E. Schmiedegg,
Innsbruck; 1931 Rösli Rominger, Sils; 1932—34 och
37 M. Bertsch, Davos; 1935 A. Rüegg, Rhätia-Chur;
1936 E. Osirnig, Sils; 1938 D. Friedrich, Klosters,
och N. Sutter, Davos; 1939 V. Fuchs, Davos; 1940
E. Steuri, Grindehvald; 1941, 42 och 43 C. Bertsch,
Davos. S. B-n.
Parterrbrottning, av fr. par terre, på
marken, betecknar brottning i liggande
eller i bänk i motsats till stående brottning.
-»-Brottning, sp. 1129.
Partilledbanan, en kapplöpningsbana i
Partilled ö. om Göteborg, anlades 1875.
Där anordnades 1875—79 och 1891—1904
såväl slät- som hinderlöpningar. Jfr
Kapplöpningssport, bild 10.
Partner, eng., medspelare. — S p a
r-ring partner är i boxning
motståndaren vid träningsboxning.
Paråkning (eng. pair skating, fr.
pati-nage en couples, ty. Paarlaufen)
-»-Konståkning på skridsko. Jfr även art.
Konståkning på cykel.
Pass, jaktt., är den plats, där man
under stövarjakt eller dre v jakt väntar, att
det drivna djuret skall gå fram, och där
man därför ställer sig i förhåll, »står på
pass». B-B-
Passa. 1. Bollspelst. (av eng. pass), att
avsiktligt spela bollen till en medspelare.
2. Jaktt., att uttaga inälvorna ur ett
skjutet djur. -»-Jakt, sp. 422.
Passage, ridt., är i höga skolan väl
samlad trav med höga, taktmässiga steg, så
att hästen har än det ena, än det andra
diagonala benparet i luften.
Frambenens rörelser skola vara synnerligen
kraftiga med tydligt vilande i steget. Det
upplyfta frambenets tå bör höja sig till mitten av
skenbenet på det motsatta frambenet, och tån
på det upplyfta bakbenet höjes endast något
över kotan på det nedsatta bakbenet.
Vaggande med bakdelen från ena till andra sidan är
felaktigt. En felaktig passage är s. k. »spanskt
trav», där hästen rör sig med sträckta framben.
C. C.
Passata di sotto, it., passage inunder,
jäktt., är en hejdstöt, som göres i
förening med dykning.
Passbåt är en snabb motorbåt, med
vilken man kan »passa» ångbåts- och
tågturer. Den användes i stor utsträckning
även vid tävlingar.
Passering, hästsportt., ett under en
löpning inträffat missöde, t. ex. en
kullrid-ning eller ett brustet stigläder.
Passgång eller pass (eng. pacing),
hästsportt., är en gångart, vid vilken
hästen förflyttar samma sidas fram- och
bakben samtidigt. I passgång kan hästen
förflytta sig betydligt snabbare än i
skritt, utan att hans rörelser för en ovan
ryttare äro så ansträngande som i trav.
Tävlingar i passgång äro vanliga på
amerikanska travbanor (-»-Pacing).
Äldre tiders ridhästar, icke minst
damhästarna under medeltiden, voro ofta passgångare.
Passiva rörelser, gymnt., äro sådana,
som utföras med tillhjälp av
rörelsegivare utan rörelsetagarens medverkan i
den väsentliga delen av rörelsebanan
(d. v. s. utan frivilliga
muskelkontrak-tioner från hans sida). De passiva
rörelserna tillhöra företrädesvis
sjukgymnastiken. Mbg.
Paternosterfiske är ett slags släpfiske,
som vanligtvis sker från roddbåt. En
blyvikt håller linan mot bottnen, och på
linan äro monterade två, tre eller flera
tafsar, vilkas krokar påbetas med mask
eller levande bete. Jfr Djupdrag och
Dragfiske. T-m.
Patron eller enhetspatron
började användas i slutet av 1800-talet, då
kula och krutsats, inneslutna i en
metallhylsa, förenades till en patron.
I hagelpatronen äro krutladdning och hagel
inneslutna i en papphylsa, stundom även
zink-eller aluminiumhylsa (-^-Jaktgevär och
jaktammunition). I armégevärs-, armépistols- och
frigevärsammunitionen är kulan insatt i
halsen på hylsan, som vanligen är gjord av
mässing. Kulan består i regel av en hårdblykärna.
omgiven av en stålmantel, som är överdragen
med ett tunt skikt av kopparnickel (eller
kopparzink). I hylsans bakplan sitter tändhatten,
varifrån tändnålen leder in till krutsatsen.
Patroner för kortdistansgevär (»salongsgevär»,
»miniatyrgevär») sakna tändhatt, och kulan
består enbart av en blylegering, överdragen med
fett. K. A. L.
909
910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
