Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestalozzi, Johann Heinrich - Peta kungshåla - Petersen, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETERSEN, A.
i detta hänseende jämställas med tysken
Guts Muths.
Pestalozzi upprättade 1774 på sin egendom
Neuhof i Aargau en anstalt för vanvårdade
barn, som emellertid
stängdes 1780. Han blev
1798 skolmästare i en
fattigskola i Stans och
1800 lärare vid en
småbarnsskola i Burgdorf i
kantonen Bern. Det
arbete han där börjat
fortsatte Pestalozzi från 1805
vid Yverdon vid
Neu-chåtelsjöns s. ända. I
detta institut, som var
på en gång
uppfostringsanstalt och
lärarsemina-rium, tillämpade Pestalozzi helt nya
pedagogiska idéer. Institutet blev, icke minst genom
den av Pestalozzis medlärare, Johannes
Niede-rer, utgivna tidskriften Wochenschrift für
Men-schenbildung (1808—12), känt över hela Europa,
och från alla håll kommo pedagoger och lärare
för att inhämta de nya metoderna. På grund
av sin oförmåga att praktiskt förvalta
institutet måste Pestalozzi 1825 lämna det och drog
sig tillbaka till Neuhof.
Uppfostrans mål är, enligt Pestalozzi, ej att
förmedla ett visst kunskapsstoff utan att
utveckla barnet i intellektuellt, kroppsligt och
moraliskt hänseende. Den kroppsliga
uppfostran i Pestalozzis institut bestod åtminstone till
en början huvudsakligen av spel och lekar i
det fria, delvis efter Guts Muths’ förebild. Vid
otjänlig väderlek ersattes dessa lekar med
»gymnastik» inomhus. I vilken form denna
gymnastik bedrevs är ej med säkerhet känt,
men för de principer, som lågo till grund, har
Pestalozzi redogjort i en 1807 publicerad skrift,
»über Körperbildung als Einleitung auf dem
Versuch einer Elementargymnastik».
Titeln på denna märkliga skrift, som bär
starka spår av Niederers bearbetning,
avspeglar den för Pestalozzi typiska strävan att
uppdela alla ämnen i deras element. Hans
gymnastik blir därför sammansatt av enkla
ledrörelser, anpassade efter barnets fysiska utveckling.
Först sedan krafterna hos barnet vuxit, kunna
dessa enkla rörelser kombineras och anpassas
efter de färdigheter, som kunna vara till nytta
i det praktiska livet. Färdighetsövningar som
självändamål — t. ex. språng, klättring, voltige
och andra i Guts Muths’ gymnastik ingående
övningar — förekomma däremot ej i Pestalozzis
elementargymnastik.
Flera gymnastikhistoriker ha i Pestalozzis
elementargymnastik velat se förebilden till
Lings fristående gymnastik (->Ling, P. H., sp.
120). Sannolikt är att Ling lärt känna
Pestalozzis idéer främst genom den dåvarande
docenten i Lund C. A. Agardh, som var en av
den schweiziske pedagogens svenska beundra-
941
Dansken Axel Petersen i landskampen Sverige
—Danmark i Tennisstadions B-hall 1926.
re. Sannolikheten talar också för att Ling
starkt påverkats därav. Däremot torde han
knappast ha lånat något av sitt rörelseförråd
från Pestalozzis elementargymnastik, om vars
praktiska utformning man som nämnts har
ytterst liten kännedom. — Litt.: A. Hirn, »Die
Leibesübungen bei Pestalozzi» (1941). A.H.
Peta kungshåla är en gammal bollek,
som haft stor utbredning i Europa. Den
är bl. a. känd från den äldre isländska
litteraturen.
Andra svenska benämningar äro peta Per
i hålan och peta brännebult. I
Finland går den under namnet kungsgrop
eller brännpotta, i Norge boll i håla
och på Island so i h u 1 (i Tyskland S a
u-t r e i b e n och England hawkgame).
I Sverige utföres bolleken hos allmogen med
omkring ett dussin spelande, försedda med
långa bollkäppar, som de hålla nedstuckna i
var sitt hål runt en större grop,
kungshålan. En »drevkarl» söker med sin käpp peta
bollen genom ringen till kungshålan, varvid de
övriga söka mota bollen med käpparna. Lyckas
drevkarlen då »bränna» någon eller sticka ned
sin käpp i en grop, blir innehavaren av gropen
drevkarl. Får drevkarlen ned bollen i
kungshålan, måste alla byta gropar, och därunder
kan denne erövra en grop. Alternativt kan han
få slå bort de övrigas käppar och, medan dessa
hämtas, söka taga en grop i besittning. — Litt.:
J. Götlind, »Idrott och lek» (i »Nordisk kultur»,
1933), och Fr. Knudsen, »Den gamle isländske
Boldleg» (i »Danske Studier», 1906). M. R-g.
Petersen, Axel, dansk tennisspelare (f.
1897 2/2), tennisinstruktör i Köpenhamn,
var under 1920-talet Danmarks och en av
Nordens framgångsrikaste spelare.
Petersen, som började spela tennis 1918 i B. 93,
vann danska mästerskapet inomhus i singel 1923
—28 och 33 samt i dubbel 1933 (tills. m. J.
Hå-nes). Därjämte vann han utomhusmästerskapet
i singel 1925—27, i dubbel 1926 och 27 (E. Ulrich)
samt i mixed 1921 (E. Meyer). Petersen var 1924
942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
