Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Silhuettskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl STOLSKYTTE
serier på vardera 3s. Är antalet träffar då lika,
går den före, som har de flesta träffarna inom
den i figuren befintliga rutan. — Skott, som
träffat på rutans linje eller tangerat denna,
räknas som träff inom rutan.
Framsvängningen av figurerna sker på
skyttens kommando, men då deras manövrering
sker genom tidsfördröjda relän, komma de
aldrig fram omedelbart på skyttens kommando
utan 1—3s därefter. Detta vållar ganska stora
svårigheter, såvida icke skytten står nära
reläanordningen, varvid han på det ljud som
uppstår, då mekanismen träder i funktion, kan
höra, när figurerna starta rörelsen.
Teknik — mest en fråga om
rätt takt.
Skjuttekniken vid de långsamma
serierna, till vilka räknas de på 6S och de
vid vissa internationella tävlingar
förekommande på 8S, blir väsentligt olik den
teknik, som kommer till användning vid
de hastiga serierna.
Tekniken vid de långsamma serierna
är ungefär densamma som vid
serieskjutningen i den kombinerade skjutningen.
Den omständigheten, att skytten måste
flytta vapnet från en figur till en annan,
spelar en ganska obetydlig roll.
Pistolens rörelse vid rekylen är ändå så pass
stor, att den överskuggar allt annat.
Hastighetsskjutningen sker »på känn».
Vid skjutning på fyra och tre
sekunder måste skjutningen eller kanske
riktigare uttryckt siktningen ske »på känn».
Tiden medger ej en noggrann kontroll
av siktmedlen, utan skytten måste mer
och mer lita till ett uppövat muskelsinne,
vilket vid god färdighet lämnar praktiskt
taget all kontroll över vapnets inriktning.
Skjutningen blir fullständigt densamma
som skjutning av snabba skott med ett
hagelgevär. Skytten använder i många
fall båda ögonen, vilka fästas enbart på
målet.
På grund av den något snabbare
av-fyringen kommer vapnets rörelse vid
själva avfyringen att bli kraftigare, allt
efter som denna blir snabbare. Detta
medför, att skottställningen ändras med
skjuttiden. Det är lättare att ändra vid
de långsamma serierna än vid de
snabbare, och pistolen bör därför skottställas
enbart genom skjutning av serier på 3S.
Avvikelserna äro emellertid ej större än
omkring 10 cm, varför skytten även kan
klara sig, om han går en medelväg och
skjuter in pistolen på 4s-serierna.
Ett snabbt första skott är avgörande.
Det gäller framför allt vid
snabbskjutningen att fort komma i gång. Det är av
största betydelse, att första skottet ej tar
mer än 11/2S.
Då figurerna skola vara vända framåt under
3s, blir den effektiva skjuttiden något mer än
3s. Tiden, som figurerna behöva för sin
rörelse under framsvängningen, är mellan 1/3 och
V4S, men av tiden under tillbakasvängningen
kan skytten ej räkna på att disponera mer än
hälften, varför han sålunda har till godo
omkring 0,4s. Härav behöver kulan för sin väg
fram till figurerna omkr. 0,l5s, varför den
slutliga behållningen blir ungefär ’As. De
återstående fem skotten måste alltså skjutas på l3/4s.
För att snabbt få upp pistolen kan man göra
så, att man i utgångsställningen böjer
överlivet framåt, varigenom, då pistolen sedan skall
föras upp mot figuren, detta sker även genom
kroppens uträtande.
Skjutningen av de återstående skotten
kräver, att skytten fått in den rätta
takten. Det slår sällan fel, att skjutningen
blir dålig, om takten varit ojämn under
serien. Om man sinkar sig aldrig så litet
på ett skott och därigenom faller ur
takten, skjuter man gärna för långt åt sidan
på den näst följande figuren, efter vad
erfarenheten visar.
Givetvis måste rekylen verka störande
vid skjutning under så kort tid, som det
här är fråga om, men mycket är vunnet
om skytten kan få själva rekylrörelsen
att sammanfalla med armens rörelse, då
vapnet föres över i sidled mot nästa figur.
— Om man skjuter med höger hand,
kastar rekylen i regel pistolen snett uppåt
åt höger. Skjutning från vänster till
höger är därför att rekommendera.
Träning.
En stor del av träningen måste gå ut
på att driva upp snabbhet och takt,
samtidigt som förut vunnen precision ej får
gå förlorad.
Snabbheten och i viss mån även
precisionen kunna i hög grad tränas genom
skjutning mot fasta mål. Det bästa är att
•979
986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
