- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1021-1022

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinstein, Meyer - Prinz-Heinrich-Fahrt - Pris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRIS

kord i längdhopp 1898 (723,6 cm) och 1900 (749,9
cm) samt i trestegshopp sistn. år (14,47 m). S. L.

Prinz-Heinrich-Fahrt [-[prints-ha^nrij-fart]-] {+[prints-ha^nrij-
fart]+} var en internationell biltävling, som
anordnades i Tyskland 1908—10.

Loppet var en tillförlitlighetstävling på
omkring 2 000 km med inlagda hastighets- och
backprov.

PRIS.

Pris utdelas i form av pokaler och
andra värdeföremål, medaljer och
pla-ketter, »nyttopris» och diplom samt i
form av penningbelöningar.

Hederspris äro av två slag, sådana som
endast behöva erövras en gång för att bli
segrarens egendom och -»-vandringspris.
De senare kunna antingen vara ständigt
vandrande (vanligt i England) eller
tillfalla den som erövrat priset ett visst
antal gånger.

Pris tilldelas icke endast segraren utan
även ett i olika idrotter och vid olika
tävlingar varierande antal tävlande.

Historik.

Under antiken utgjordes prisen i
äldsta tid enbart av värdeföremål, men
under senare skeden skilde grekerna
mellan agon chrematites, d. v. s. en tävling,
där priset var ett värdeföremål, och agon
stejanites (kranstävling), vid vilken
priset bestod av en krans. Tävlingar av
sistnämnda slag hade vida större anseende,
och de fyra stora nationella festspelen
voro kranstävlingar. Till kransen fogades
i senare tid en palmkvist som segertecken.

Vittnesbörd om att pris med materiellt
värde förekommo under äldsta tid ger
skildringen av idrottstävlingar i Iliadens 23. bok.
Som pris i kappkörningen utdelades t. ex.: 1)
en slavinna och en trefot, 2) en häst och en
mulåsna, 3) en kittel, 4) två guldstycken och
5) en skål. Ett typiskt pris var en trefot med
en kittel av brons, något som framgår av
vasbilder från äldre tid. Exempel på olika pris
i historiskt kända idrottstävlingar äro amforor
med olivolja vid Panatenéerna, en sköld vid
tävlingarna i Argos och en mantel vid de i
Pellene.

Vid Olympiska Spelen var priset en krans av
oliv, vid Pythiska Spelen en av lager, vid
Isth-miska Spelen en krans av tall eller selleri och
vid Nemeiska Spelen en av selleri. M. P:n N-n.

Under medeltiden övergick man till att

Idrottspris under antiken, en s. k. amfora.
Inskriften, som finnes på vänstra bilden, lyder:
»Jag är ett av prisen från Athen». T. h.
samma amfora från andra sidan med två brottare
och en domare med spö. Sådana amforor, fyllda
med olivolja, utgjorde pris vid staden Atens
stora idrottsspel, de s. k. Panatenéerna.

utdela värdeföremål som pris, och så
småningom blev det tradition att belöna
segrarna med dryckeshorn eller pokaler.

I slutet av 1800-talet började medaljer
utdelas i stor utsträckning. Omkring
sekelskiftet 1900 gjordes försök att ersätta
de av värdeföremål bestående
hedersprisen med konstnärliga diplom, och på
1920-talet började man, framför allt i
Sverige, även utdela »nyttopris».

När prisreglementena utarbetades i slutet
av 1800-talet, kunde man ej förutse, att en
idrottsman under en säsong skulle kunna
erövra omkring ett 50-tal pris per år, och hade
därför ej behov av andra pris än »onyttiga»
prydnadsföremål. Sedan tävlingslivet tagit en
allt större omfattning, började man som
ersättning för pokaler o. d. utdela »nyttiga» pris,
t. ex. idrottsredskap, husgeråd, böcker, tavlor
och andra konstverk, i undantagsfall på svenska
landsbygden även matvaror.

Sedan 1920-talet förekommer i Sverige en
ovanlig form av pris. I orienteringslöpning
utdelas sålunda stundom föremål av ringa eller
intet penningvärde, t. ex. till segraren ett i
tävlingstrakten upphittat älghorn och till övriga
pristagare slaggbitar, järnmalmstycken o. d.

Penningpris förekommo redan tidigt
och torde ha sitt ursprung i vadhållning.

Pris inom amatörsporten.

Inom amatörsporten få penningpris —
utom i skytte och hästsport — ej utdelas.

1021

1022

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free